icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta tjockis som vägrar bli fet igen!

Nyårsafton 2007/2008 vägde jag 200 kg (se bilden från april 2008). Fysiskt och psykiskt var jag ett vrak, så det var redan bestämt att jag skulle genomgå en Duodenal Switch i 2 steg.

Första steget genomfördes i juni 2008, då jag genomgick en sleeve-operation. På operationsdagen vägde jag 188 kg, tack vare flytet innan op. Man flyter för att få mindre lever först och främst.

Operationen innebar att man opererade bort ca 2/3 av min magsäck, så numera ser min magsäck ut som en förlängning av tarmen. Den är som ett rör. Men till skillnad från de som genomgår Gastric Bypass så har jag både en övre och en nedre magmun. Vilket innebär att min magsäck fungerar som vanligt, den är bara mycket mindre.

Det första året så gick jag ner 44 kg. Sen var det dags för steg 2, själva switchen. Den innebär att man kopplar förbi hela tolvfingertarmen. Den mat jag äter passerar bara genom 2 meter av min tunntarm, och näring tas bara upp i den sista metern. Vilket innebär att min kropp har otroligt svårt för att ta upp fett, äter jag för fett så blir det Xenical-effekt.

I juni 2009 vägde jag ca 75 kg och hade då gått ner 125 kilo sen jag vägde som mest. Jag har som lägst varit nere på 73,6 kg, men mitt mål att väga 72 kg till min 172 cm har jag inte ännu uppnått. Å andra sidan hade jag när jag kom ner till 75 kg inte vägt så "lite" sen jag var 12 år gammal.

Det har varit en resa, och mer om den kommer säkert i perioder dyka upp i min blogg. För mig är det numera en del av livet att jag är switchad, tänker inte speciellt mycket på det i vardagen. Det är här och nu som gäller. Jag har i alla fall aldrig tidigare mått så bra vare sig psykiskt eller fysiskt som jag gör nu. Och jag tänker kämpa med näbbar och klor för att det ska fortsätta så. Jag vill aldrig någonsin bli fet igen! Så nu när jag la på mig 5 kg under semestern för att gamla vanor började smyga sig på så började varningsklockorna ringa i mitt huvud och nu är jag här för att göra något åt saken.
22 augusti 2011 16:30
3

sköter mig men har extremt tråkigt

Jag hatar verkligen att vara ensam. Det går an när min man är på jobbet för då kommer han ju hem inom 10 timmar. Men nu när han är på kurs och ska sova borta ytterligare en natt så kryper jag nästan på väggarna. Men jag sköter i alla fall om mig själv. Var och gick åttan med en bekant. Det gick väl lite långsammare än vad det gör när det är jag och min man, men det var ändå ett ok tempo. Jag har ätit alla mål jag har planerat och hållit mig till det jag planerat och inget extra. Men suck vad tråkigt jag har.... Förstår inte hur jag ska orka genomlida kvällen. Hade först tänkt åka till Liseberg, men det gick ju inte för de har stängt idag. ont om pengar har jag också, och jo Liseberg kostar pengar. Men jag har guldpass så jag har redan betalat både inträde och åkpass det hade inte kostat mig nåt idag. jag tänker inte på hur ensam jag är när min man är hemma, men jag blir väldigt påmind när han är borta. Känns jobbigt att alla mina väninnor har flyttat från stan... är flera mil nu till närmaste kompis. Men jag ska i alla fall inte tröstäta, för ingenting blir ett skit bättre för att jag äter en massa tomma kalorier... Det kan bara bli sämre av det...

Kommentarer

  • 22 augusti 2011 17:18
    gittan52
    Bra tänkt!
  • 29 augusti 2011 23:58
    SandyC
    Intressant att läsa om din operation. Kul att höra nån som det har fungerat för. Har sett så många exempel på kvinnor som inte kunnat anpassa sig till livet efteråt och förstört allt. Det där med att vara ensam känner jag igen. Jag känner ingen här förutom min sambo. Tog för givet att jag skulle lära känna nytt folk genom mitt jobb, men så blev jag sjukskriven istället. Hoppas din man är hemma igen! :)
  • 30 augusti 2011 08:09
    Jo då han är hemma. Men han ska åka på kurs snart igen och då blir jag ensam i ännu fler dagar, för då är han borta från måndag till torsdag. Så trist att du blivit sjukskriven! Nåt långvarigt eller bara tillfälligt?

Logga in för att skriva en kommentar.