icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en föredetta tjockis som vägrar bli fet igen!

Nyårsafton 2007/2008 vägde jag 200 kg (se bilden från april 2008). Fysiskt och psykiskt var jag ett vrak, så det var redan bestämt att jag skulle genomgå en Duodenal Switch i 2 steg.

Första steget genomfördes i juni 2008, då jag genomgick en sleeve-operation. På operationsdagen vägde jag 188 kg, tack vare flytet innan op. Man flyter för att få mindre lever först och främst.

Operationen innebar att man opererade bort ca 2/3 av min magsäck, så numera ser min magsäck ut som en förlängning av tarmen. Den är som ett rör. Men till skillnad från de som genomgår Gastric Bypass så har jag både en övre och en nedre magmun. Vilket innebär att min magsäck fungerar som vanligt, den är bara mycket mindre.

Det första året så gick jag ner 44 kg. Sen var det dags för steg 2, själva switchen. Den innebär att man kopplar förbi hela tolvfingertarmen. Den mat jag äter passerar bara genom 2 meter av min tunntarm, och näring tas bara upp i den sista metern. Vilket innebär att min kropp har otroligt svårt för att ta upp fett, äter jag för fett så blir det Xenical-effekt.

I juni 2009 vägde jag ca 75 kg och hade då gått ner 125 kilo sen jag vägde som mest. Jag har som lägst varit nere på 73,6 kg, men mitt mål att väga 72 kg till min 172 cm har jag inte ännu uppnått. Å andra sidan hade jag när jag kom ner till 75 kg inte vägt så "lite" sen jag var 12 år gammal.

Det har varit en resa, och mer om den kommer säkert i perioder dyka upp i min blogg. För mig är det numera en del av livet att jag är switchad, tänker inte speciellt mycket på det i vardagen. Det är här och nu som gäller. Jag har i alla fall aldrig tidigare mått så bra vare sig psykiskt eller fysiskt som jag gör nu. Och jag tänker kämpa med näbbar och klor för att det ska fortsätta så. Jag vill aldrig någonsin bli fet igen! Så nu när jag la på mig 5 kg under semestern för att gamla vanor började smyga sig på så började varningsklockorna ringa i mitt huvud och nu är jag här för att göra något åt saken.
2 februari 2015 19:04
7

Tillät mig att falla idag

Märkte fort av att mina biscottis är slut. Och idag kom sötsuget igång på allvar igen. Så imorgon kommer jag baka, fast kommer skära dem tunnare än tidigare, men fortfarande tillåta mig 4st/dag.

Var och handlade på Ica Maxi och suget kom så snart jag såg semlorna, som stod i en disk precis bredvid frukten. Avstod från dem och bestämde mig för att ska jag äta någon semla så ska den inköpas på ett konditori. 

Lyckades ta mig igenom hela affären, fram till smågodiset i närheten av kassorna. Där föll jag, men inte så hårt som tidigare. Serverade mig själv ursäkten att det är billigare att köpa godiset på Ica än på Biopalatset, och vi ska ju faktiskt på bio ikväll så lite biogodis är ju ändå ok. Nåväl tog den minsta sortens påse och gick kräset igenom smågodis-sortimentet och tillät mig bara ta 1 bit av de sorter jag tycker är allra allra godast och 2 bitar av mitt absoluta favoritgodis (hockey-kulor). Det blev ändå 222g totalt, vilket dock ska jämföras mot att jag annars sällan köpt mindre än 500g, brukar snarare landa på ca 700g. (Och maken äter inte en enda bit för han är benhård när det gäller att sköta sin diabetes, eftersom han på nära håll sett konsekvenserna av att missköta sjukdomen)

Tillät mig dessutom att falla för en mini-semla från Cederleufs konditori som ligger granne med Ica-butiken, smakade ljuvligt och jag njöt av varenda liten sked.

Vägrar ha dåligt samvete, men som sagt imorgon är det jag som bakar biscottis eftersom jag inte haft något som helst sug alls efter andra sötsaker de dagar jag ätit 4 till mitt förmiddagskaffe. 

 

 

Kommentarer

  • 2 februari 2015 20:48

    Ett tips i all välmening, gör dem åtminstone sockerfria och byt ut vetemjöl (om det är det) mot ett nyttigare mjöl, tex mandelmjöl, eller baka något annat som åtminstone är nyttigare, jag bakar mycket från de här sidorna:  www.bakasockerfritt.se och www56kilo.se

    I går bakade jag Peanutbuttercups från Baka sockerfritt, de är grymt goda och "nyttiga" så det kan man unna sig nån ibland utan problem.

    Lycka till!

  • 2 februari 2015 19:44

    Vad är det för biscotti som du tillåter dig? smiley

  • 2 februari 2015 20:18

    Jag bakar italienska mandelskorpor, som på italienska heter biscottis

  • 2 februari 2015 20:22

    OK, tänkte om det var ett recept som var bra vid viktminsking cheeky

  • 2 februari 2015 20:44

    Ok, sorry! Nej det är ett helt vanligt recept. 

  • 3 februari 2015 01:31

    Tack för omtanken!

    Jag kommer ha det i åtanke när jag kommer till en platå. Har trots mina biscottis ändå gått ner 2,6 kg på 2 veckor.

    Och 4 st biscottis bakade enligt mitt recept = 32 kcal per skorpa, dvs 128 kcal totalt per dag. Varav min kropp tar upp ca 88 kcal på grund av min förändrade anatomi. Tycker i nuläget det är värt det för att slippa suget efter annat.  Har som sagt sluppit vara sugen på annat så länge jag ätit den ransonen och när förra satsen tog slut valde jag att äta nyttigare scones (sockerfria, med bovete, rismjöl och fiberhavregryn) till kaffet och då kom suget efter sött direkt. Så det är den lilla dosen socker som verkar vara nyckeln för att dämpa mitt sug.

    Självklart är det sundare att undvika de snabba kolhydraterna. Jobbar på att göra bättre val på det stora hela. Men ska jag orka i längden, så behöver jag ett litet undantag här och där, försöker jag göra någonting för strikt så slår det alltid bakut. Det är en del av hur just jag fungerar. 

    Min väg är definitivt bara min egen och ingenting jag skulle rekommendera till någon annan.  Och just för tillfället så finns det mer akuta problem, med min kosthållning, att tackla än 4 st små biscottis om dagen. 

     

     

  • 3 februari 2015 09:32

    Absolut, man ska alltid göra det som känns bäst för en själv smiley

Logga in för att skriva en kommentar.