Good calories, bad calories
Vi fick ta en trädgårdsspade. Say no more.
Medan mannen fick ett rejält träningspass, tog mamma sambo fram en chokladtårta fullt med nötter och glasyr på. Återigen fick jag prata om nackdelarna för mig att äta den där. Jag berättade hur bra jag mår nu när jag inte ätit pasta/bröd/potatis på tre veckor, hur magen verkar må bra av det. Så jag sa bestämt nej.
Så kom mannen in, svettig och vrålhungrig. Han skulle så klart ha en stor bit. Jag tittade lite vädjande på honom, och bad att också få en liten bit. Den stod liksom där och hånade mig, den ropade på mig och ville att jag skulle ta av den. Sambon var väldigt förmanande och sa att du vet hur du kommer må om du äter av den. Jag hör mig själv säga Ja, jag vet det, men det är det värt. Så jag åt en bit dålig karaktär.
Totalintaget på dagen blev ändå ett underskott. Jag åt ingen lunch igår. Och det kanske jag borde ha gjort, för då hade jag nog in tagit av chokladtårtan.
Men det spelar ju ingen roll, de kalorierna var inte av bästa sort, och det ska ju också vägas in. Annars hade man ju kunnat leva på chokladkakor.
Jag som är så duktig på jobbet, där har jag fallit dit en gång och det var när en påse med dubbelnougat bokstavligt talat hamnade i mitt knä och jag liksom inte ens hann tänka. Men så mådde jag därefter också. De anda gångerna någon bjuder på fika, säger jag vänligt men bestämt nej. och det borde vara tvärtom, för där blir allt så mycket jobbigare när man säger nej. där ska det frågas varför?, jaha bantar du, och så ska man förklara och folk säger att ja, men kolhydrater behöver man ju få i sig och att är det verkligen gott att äta så mycket fett. Ja, säger jag med ett léende på läpparna, jag får ju äta allt det goda.
Hemma vet de ju hur man mår, de vet om alla gånger man legat deckad, de vet om alla gånger man tvingat sig till jobbet och se glad ut fast man allra helst vill begrava sig själv. Och jag vet att jag inte kan begära det, men bjud mig inte på kakor. Eller så får jag helt enkelt bli bättre på att ta med egen fika. Men det är så svårt när det blir en spontangrej, ska jag ha med mig i väskan bara utifall om att?
Jag lär mig väl mina egna sätt allt eftersom. Det är några trevande steg framåt och några steg bakåt så här i början, men ju mer jag äter lchf ju mer naturligt blir det.
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.