icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
9 februari 2010 20:59
2

Vilken överraskning!

Idag när jag kom hem från jobbet sa min sambo att han hade en present till mig. Hjärnan började drömma flitigt, och när jag öppnade den så blev jag både glad och överraskad. Det var en hushållsvåg...! Jag har aldrig uttalat högt att jag vill ha en, men jag har skrivit upp det nånstans på en kommande önskelista. Jag antar att han bara ville underlätta mitt tjat om "vad tror du den här ostskivan väger?", "hur mycket väger ett paket salami?". Så jag är nöjd, nu kan jag skriva upp ännu mer noggrant vad jag äter. En bra start på denna blogg tänkte jag. Visste först inte om jag skulle skriva här eller ej, men nu tänker jag att lika bra att skriva lite vad jag känner eller nåt varje dag så kanske man kan få bort lite ur sitt tyngda huvud. En blogg om mat ja...antar att man egentligen får skriva vad man vill! Men ganska skönt ändå att mat inte är tabu här, det blir lätt så. Jag är ny-frälst på LCHf och skulle kunna prata om det hela tiden, samtidigt som jag tycker att det är jobbigt att förklara varför. Idag på lunchen var frågan "går du på GI" inte glädjande, direkt hamnade jag i försvarsställning och jag fick ta upp min problemande och onda mage. Med en person jag tycker mindre om dessutom. Men med ett leende fick jag övertyga om att blomkålsmos är tusen gånger bättre än potatismos (att jag inte testat det innan, ljuvligt!) och att laxen med chilli/senapssås faktiskt såg otroligt inbjudande ut. Så ändå nöjd tillslut. Så egentligen är jag inte här så mycket av att jag vill gå ner i vikt (det vill jag OCKSÅ, men inte primärt), utan för att bli kvitt min mage, att sluta ha den i åtanke hela tiden och att liksom kunna ha ett normalt liv utan att ständigt påminnas om den. Jag förstår inte att jag inte testat LCHF innan, det är ju perfekt egentligen. All pasta och stärkelse jag har slängt i mig, alla fibrer och all frukt. Det är ju så nyttigt, och tallriksmodellen är det bästa att följa enligt både min läkare och dietist. Men nej, nej, nej. Jag äter numera så kolhydratfattigt jag kan, en massa mera naturligt fett och lagom mycket protein. Det verkar som att magen gillar det, fast att jag åkt på några smällar med kramper. Men i det stora hela känns den lugnare liksom, den pratar inte så mycket med mig längre. Japp, nog för ett förtsa inlägga tror jag :) God kväll!

Kommentarer

  • 9 februari 2010 21:04
    Grattis till LCHF ! Min mage blev jättebra när jag började med den, och eksemen höll sig på avstånd! Välkommen in i bloggvärlden, där jag själv är ny....
  • 9 februari 2010 21:46
    Kicka
    Åh va snällt av honom! Allting blir så mycket lättare med en våg och efter ett tag väger man saker på ren vana :) Fast jag blev jättechockad att jag alltid gissat så fel innan jag skaffade vågen, så den är ett måste när man räknar kalorier :) Pepp till dig!

Logga in för att skriva en kommentar.