icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
25 år ung och nyligen drabbad av en stroke. Den kom från ett stort hål i mitt hjärta (har levt med en tickande bomb) som snart ska opereras. Nu är jag synskadad och har lite kognitiva svårigheter. Och övervikt!

Nu är jag hemma och sjukskriven, vilket är en utmaning när man har en liten dotter på två år och en nyligen införskaffad valp. Det var nog svårt när jag kunde se ordentligt! Den nya cykeln står i garaget, jag kan inte köra bil längre och att träna hunden är en utmaning.

Det fanns inget jag kunde göra för att förhindra proppen att dyka upp, den hade inget med min övervikt att göra. MEN jag kan se till att jag inför denna hjärtoperation har förbättrat min kropps kondition och mitt välmående generellt. Jag måste verkligen trimma mina motorer så jag har de bästa förutsättningarna som möjligt.

Mitt första kortsiktiga mål är att gå ner 5 kilo och att må fantastiskt efter sommaren! Jag sätter ett mål jag vet att jag kan nå under mina "nya förutsättningar". Efter sommaren kommer nya mål! Små steg i rätt riktning tror jag är rätt sätt för mig.
Ett lite mer långsiktigt mål är att jag nästa sommar ska ha återfått så pass bra balans och anpassat mig vid min ny synförmåga att jag klarar av att cykla och att träna agilit med vår lilla valp.

Det var svårt nog för mig att gå ner i vikt innan stroken ( två jobb och familj...), nu när jag drabbats av detta har mina möjligheter försämrats ännu mer. Men jag säger bara BRING IT ON! Den här hjärnskadan ska inte få vinna över mig, jag ska besegra den. Jag ska vara i bättre form inför operationen och efter den ska jag ge järnet ännu mer!

Alla säger att det är så synd om mig och att mitt liv är förstört, och visst jag kan itne fortsätta med mitt gamla liv, men nu är jag ju på G mot mitt nya! Har fått en sån enorm kämparglöd av detta, har insett hur skört livet är och vad som är viktigt.
Jag ska visa alla att jag klarar allt! Så nu jävlar ska alla få se!
15 juni 2011 08:45
2

Fuck yeay!

Klockan är inte ens nio och jag har redan hunnit ta hunden på en halvmilspromenad, lämnat lillan på dagis och gjort omelett till frukost! Så nu är frågan.... Varför har jag inte stupat i säng av matthet än? Kanske bäst man vilar lite så man orkar mer sen under dagen oxå :)

Kommentarer

  • 15 juni 2011 08:47
    Skönt med såna dagar, men tröttheten kommer nog som ett litet brev på posten :)
  • 15 juni 2011 08:50
    Jo den brukar slå till när jag minst anar det, lite läskigt faktiskt när man inte alls är van vid det. Blir så trött så att om huset brann ner skulle jag bara blunda, så mm lite läskig känsla...

Logga in för att skriva en kommentar.