icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
25 år ung och nyligen drabbad av en stroke. Den kom från ett stort hål i mitt hjärta (har levt med en tickande bomb) som snart ska opereras. Nu är jag synskadad och har lite kognitiva svårigheter. Och övervikt!

Nu är jag hemma och sjukskriven, vilket är en utmaning när man har en liten dotter på två år och en nyligen införskaffad valp. Det var nog svårt när jag kunde se ordentligt! Den nya cykeln står i garaget, jag kan inte köra bil längre och att träna hunden är en utmaning.

Det fanns inget jag kunde göra för att förhindra proppen att dyka upp, den hade inget med min övervikt att göra. MEN jag kan se till att jag inför denna hjärtoperation har förbättrat min kropps kondition och mitt välmående generellt. Jag måste verkligen trimma mina motorer så jag har de bästa förutsättningarna som möjligt.

Mitt första kortsiktiga mål är att gå ner 5 kilo och att må fantastiskt efter sommaren! Jag sätter ett mål jag vet att jag kan nå under mina "nya förutsättningar". Efter sommaren kommer nya mål! Små steg i rätt riktning tror jag är rätt sätt för mig.
Ett lite mer långsiktigt mål är att jag nästa sommar ska ha återfått så pass bra balans och anpassat mig vid min ny synförmåga att jag klarar av att cykla och att träna agilit med vår lilla valp.

Det var svårt nog för mig att gå ner i vikt innan stroken ( två jobb och familj...), nu när jag drabbats av detta har mina möjligheter försämrats ännu mer. Men jag säger bara BRING IT ON! Den här hjärnskadan ska inte få vinna över mig, jag ska besegra den. Jag ska vara i bättre form inför operationen och efter den ska jag ge järnet ännu mer!

Alla säger att det är så synd om mig och att mitt liv är förstört, och visst jag kan itne fortsätta med mitt gamla liv, men nu är jag ju på G mot mitt nya! Har fått en sån enorm kämparglöd av detta, har insett hur skört livet är och vad som är viktigt.
Jag ska visa alla att jag klarar allt! Så nu jävlar ska alla få se!
16 juni 2011 20:10
6

Så arg att tårarna började falla...

Min dotter har haft en besvärlig höftledsinflammation i ca en månad. Från början fick vi veta att hon skulle halta i ca en vecka till sen skulle det vara över... men icke och nu 4 återbesök senare så har hon bara blivit värre(börjar gå kobent bla) och har haft en natt-temp på 35,2 grader! Så imorse fick jag nog och ringde VC för att få komma in igen och att jag denna gång ville att det skulle gå vidare, till t.ex. en ortoped eller dylikt! Svaret jag fick var att vi skulle avvakta ytterligare en vecka! Vi fick inte komma in idag för det fanns bara akuta tider. Så att min dotter knappt kan gå är inget som är värt att kolla upp?!?! Hon är bara två år! Så tillslut sa jag att om de inte lät oss komma så skulle jag åka in på akuten med henne istället och då förklara att VC nekat mig vård. Då fick jag helt plötsligt en tid... Men det absolut värsta var att när vi kom till VC så började läkaren med att skälla ut mig för att jag krävde att få vård på en dag när det inte finns tider! Vem är jag att göra en bedömning om hur allvarligt problem det här är!? Så arg och lessen jag blev då. Jag gav naturligtvis svar på tal med att jag är hennes mamma och jag vet när något är fel! Vad sägs om att börja med att fråga hur barnet mår ist för att skälla ut dess mor för att hon kämpar för sitt barn!? Jag sa vad jag tyckte och tänkte och tillslut började tårarna att rinna, så arg blev jag. Men då, då fick vi en remiss till en ortoped! Jävla idioter som inte bryr sig om mitt barn.

Kommentarer

  • 16 juni 2011 20:13
    MsRebel
    Usch. Min lillasysters cancertumör i magen sa BVC var en fettknöl. Mamma gav sig inte och dagen efter flögs vi akut till Uppsala för operation och cellgiftsbehandling i ett år. Man ska ALDRIG ge sig om instinkten säger att nåt är fel. Stå på dig!
  • 16 juni 2011 20:14
    daggan1
    USCH känner verkligen med dig. När det gäller ens egna barn är det fruktansvärt när man känner att vården inte bryr sig. Din dotter är lyckligt lottad som har dig som kämpar och står på dig för hennes skull. Hoppas ni får bra svar av ortopeden och blir bättre behandlade där. Och hoppas hon blir bättre snart!!!
  • 16 juni 2011 20:17
    Hoppas din lillasyster mår bra idag! Tack för era kommentarer de behövs verkligen!
  • 16 juni 2011 20:37
    Hoppas att allt blir bra nu.
  • 16 juni 2011 21:06
    Troxii
    Usch fyfan vilka jävla människor. Vården är inte alltid tipptopp tyvärr och att tro på mammor gör de inte heller, de tror alltid att man överdramatiserar saker och ting. Stort fång med kramar till er, önskar dig all styrka och jäklar vilken bra mamma du är! Fantastisk!!!!!
  • 16 juni 2011 21:49
    MsRebel
    Ja, idag är hon en kärnfrisk 29årig förskolelärare som överlevde mot alla odds! :) Hoppas din tjej kryar snart också, inte kul att ha så ont..

Logga in för att skriva en kommentar.