icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Yvonne heter jag. Född -63. Varit medlem till och från sedan 2012, alltså 9 år. Vikten har pendlat och jag väger lika mycket nu som då. Jag HAR svårt att gå ner. Och att jag ”tappat bort mig” ibland till och med förstår jag. Tog bort många kilo, slutade röka, gick upp än fler kilon. Gick ner lite, fick stroke (2017) och diabetesdiagnos på det, äter en hel del mediciner, började jobba igen 2019, kom till 50% kraschade, sjuk 100% igen, kunde jobba bort 10-12 kilo, blev av med diabetesdiagnos, började må bättre i de strokerelaterade restsymtomen, jobbar nu från Jan -21 50% med starkt anpassade arbetsuppgifter helt på distans. Vägde mig i nu i okt -21 och vågen visar 107kg, jag har gått upp allt. Igen. SUCK!!
Men… här har jag ett val!!! Är jag en förlorare eller är jag en vinnare? Jag ÄR en vinnare. Jag har förlorat massor av mina förmågor och det är så mycket jag inte kan idag mot innan min stroke men jag har valt att se det jag FAKTISKT KAN. Och NU hoppas jag att jag också kan jobba lite med vikten igen. Jag överlevde min stroke och just idag, den 18/11 -21, är det fyra år sedan dagen jag inte dog. Jag är således en Strokesurvivor. Värt enormt mycket bara det ❤️
26 februari 2014 05:52

Tidig onsdagsmorgon

Klockan är halv sex och jag sitter och skummar igenom vad ni skrivit i era bloggar. Så peppande och inspirerande att läsa om hur ni tänker och hur ni gör på er hälsoresa. Det är väl därför vi är på detta forum - för vi har lite att förändra vad gäller kost och motion och vår inställning runt det. Just nu hamnade min tanke på ljus och mörker. Jag tillhör "stollarna" som tycker det är bättre med vintertid än sommartid. Nu när jag går hemifrån vid halv sju är det nästan helt ljust. DET ÄR UNDERBART. Om nån vecka blir det sommartid och jag får mörkare mornar igen. Hm... Alla är ju inte kvällsmänniskor. Vikt/Kost: efter att stadigt ha gått upp i vikt sedan rökstopp i november har jag äntligen haft en vecka få det vänt. I måndags visade vågen -0,9 kg. Det finns hopp om att det är jag och inte vågen som vinner kampen :) Jag håller samtidigt med min vikt/kost/motionsresa på att lära mig nya saker om mig själv. Jag tillhör typen "kan själv", "ensam är stark" o.s.v. Jag är 50 år och min syn på det håller på att förändras. Håller på att inse att jag behöver andra människor för att på bästa sätt lyckas i det jag gör. Att dela med andra också ger så mycket tillbaka. Att jag får "vara andra till besvär" - folk tycker ju inte ens att jag är till besvär :). Jag behöver inte alltid vara så stark och duktig och vara den som alltid finns till för andra. Det är ganska häftiga upptäckter. Jag har alltid haft bra självförtroende. Dock har nog inte min självkänsla varit lika kaxig. Nu ska jag iväg till gymmet och träna tillsammans med mina nya träningskompisar. För om inte jag kommer så saknar de mig. DET är en skön känsla :) Att VÄXA på nya områden. Utanför sfären av underbar familj, bra jobb med underbara arbetskamrater. Ha en bra dag allesammans

Gillar

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.