Jag vill tigga efter motivation, stöd och råd, här och nu. Jag står vid ett drygt och jobbigt vägskäl och här under kommer jag att blotta hela min själ... Blev friskförklarad från min bulimi för ett år sedan och har den senaste veckan fått några återfall. Jag vet varför, kanske min hets att gå ner ännu mer i vikt kanske. Och ängslan av att inte lyckas med viktnedgången. Jag behöver inte gå ner precis just nu, jag kan låta det ta tid. Jag behöver bara motivation att "ta tag" i mig själv igen och börja äta vettigt igen, snarare än grädde, chips och annat skit och därefter spy upp det igen. Jag VET att jag kan, med tillräckligt med motivation. Även om jag vet att jag kan får jag en fettoångest och allmän ångest att jag inte kommer att gå ner de där tre kilona som jag vill ner. Men vad gör egentligen tre kilon hit eller dit? Min önskan är att äta bra (fem mål om dagen) och ge min kropp bra näring efter åtta år med ätstörningar. Jag vill ge mig själv det. Inget mer misshandlande... Inte! Snälla, har ni några snälla ord så kan jag verkligen behöva dem nu... Bara lite uppmuntran? Kärlek!
Nykomling
10 inlägg
Jag är coollugn för er som undrar. Jag slutar dock aldrig förundras hur människor är funtade.... Helt ärligt! Jag tänker inte diskutera det med er utan ni har klart och tydligt visat vad ni står och går för. Nu vill jag bara ha trevliga diskussioner, det är trots allt min tråd! AnnC: Jag blir väldigt berörd när jag läser ditt inlägg. En person som står mig väldigt nära är också överviktig och väger ca 100 kg och hon avskyr gymmet och (som hon tror) alla blickar hon möts av där. Var stolt över dig själv för att du tog dig igenom passet! SandyC: Jag har tagit fram min pärm från tiden jag var inlagd och kämpar med alla strategier jag fick då. Man behöver påminna sig själv. Dagen har i alla fall börjat bra, har ätit frukost, mellis och lunch och trots att jag är väldigt sugen på "något" så skall jag nog klara av det här. A och O är hälsan för mig, att ge mat den näring den behöver. Fast tyvärr får man fettoångest (vilket alla människor kan få!) och blir livrädd för att gå upp eller inte kunna gå ner. Det är ju en sak jag har lärt mig, att ju mer man hetsar med vikten desto mer gå man upp (så är det för min i alla fall).
"Min tråd"? Jag trodde att forumet var öppet för alla och meningen med det var att vi ska kunna diskutera och utvecklas och berika varandra. Lycka till!
Bra gjort. :) Helt sant att man måste påminna sig själv. Speciellt om man haft en lång period där allting bara rullat på.
Tack SandyC!
Jag måste bara säga oj oj oj , bita huvet av massor me folk som jag inte ser vart du menar dom är elaka eller kommer me provocativt eller elakt alls, jag läste BULIMI O MOTIVATION, SOM ÖVERSKRIFT, men i stället skulle det bara stå motivation eller hur,
HILARIOUS!
Jaropo: Ja, det är ju trots allt ett återfall!! =) Men du kanske inte läste mitt inlägg utan bara rubriken? Pottpott: I agree... People alltså!
Jaropo: Ja, det är ju trots allt ett återfall!! =) Men du kanske inte läste mitt inlägg utan bara rubriken? Pottpott: I agree... People alltså!
Wow, är allt jag har att säga om den här tråden.... Och då är jag själv ex anorektiker/bulimiker, fri från beteendet sedan 16 år.... Helt fel forum för att få råd i detta t om stöttning skulle jag säga. Visst är det lätt att hamna i gamla vanor igen, händer t om mig själv fortfarande. Man är ju som en alkolist lite, man bör hålla sig helt borta från allt som triggar igång gamla beteenden. Har nog "bara" ett råd att ge dig; Du har bara varit "friskförklarad" i ett år. Är det verkligen värt att riskera allt för att gå ner tre kilo?? Och om anledningen till att du vill ha råd är det faktum att du vill äta och må bra (vilket borde vara nummer ett på din lista), så antar jag att du redan vet exakt vad som bör ingå i dina måltider för detta. Jag förstår dig nog inte riktigt om jag ska vara helt ärlig?? För om det bara var ett år sedan du "friskförklarades" inte kan du ha så mycket att gå ner efter att ha haft bulimi i 8 år??? Ja, jag är nog lite trög kanske...... Å andra sidan ska du helt klart ha pepp för att lyckas hålla dig ifrån ditt gamla beteende. Helt klart!! Ät och tänk inte så mycket åt något håll är du snäll, det tar år innan man kan korrigera sig själv snabbt.
Tack för peppningen SandyC, jag vet inte hur man skickar tillbaka? =) Dagens mat har gått väldigt bra! Var och tränade med tre kollegor (styrka!) och därefter käkade vi tacos! Jag tror att jag kan vara på rätt spår igen. Jag har ju trots allt lyckats äta väldigt bra i ett helt år. Fem mål om dagen och inte ätit en godisbit (som kan trigga igång hetsätningar) på hela året. Det finns inget annat sätt att klara sig från en ätstörning, man måste våga äta! Målet är nu att planera mina måltider och äta bra mat! Kroppen måste vara på topp när jag ska åka skidor om två veckor. Det SKA gå att ta sig igenom ett återfall!