Veteran
5155 inlägg
Bara en liten fråga. Ni som hoppar alla kolhydrater, har ni tänkt fortsätta äta på det här viset livet ut? Själv så ställde jag mig frågan innan jag startade min viktminskning och kom på att det vill jag inte. Även fast jag vet att jag mådde bra av det under den period som jag kontrollerade kolhydraterna. Jag gillar potatis och bröd alldeles för mycket och dessutom så blev jag trött på att äta så mycket kött. Så jag valde istället att äta mindre men äta det som jag gillade. Bara för att försöka öka möjligheterna att hålla vikten sen. Hur har ni tänkt? Ta nu inte det här som något "jag har rätt och ni har fel" jag bara undrar hur ni har resonerat.
Kanske har humörsvängningar något med LCHF-kosten att göra? Lite kolhydrater kanske skulle hjälpa? Lugna ner dig förhelvete. Jag är intresserad, väldigt intresserad kan jag lova dig. Visst får alla tro, leva och käka som de vill men jag förstår verkligen inte problemet med att diskutera om det. Utan diskussioner hade vi varit dömda att misslyckas. Och ja, jag kan erkänna att min umgängeskrets har en ganska konstig syn på mat. Men om någon skulle komma och vara tråkig angående käket vecka, efter vecka, efter vecka så håller det fan inte och så fungerar det här. DÄRFÖR är jag intresserad av att höra hur ni går tillväga för tillfället och även planerar att hålla det i framtiden: som en ny livsstil. Här efterfrågar vi en diskussion och så stormar du in som om vi startat tredje världskriget. På med foliehatten - nu kör vi.
Jag anser inte att bara för att man inte käkar pasta, potatis osv så är man tråkig, men det får väll stå för mig. Jag mår mkt bättre utan kh, så inga humörsvängningar för mig inte..tyckte inte det var ngt i mitt förra inlägg som visade på att jag skulle vara upprörd eller ngt. Du verkar vara lite stingslig dock ;-) Jag undrade bara varför människor som är på ett viktforum, där de flesta strävar efter att gå ner i vikt eller behålla vikt, ifrågasätter en viss "diet" på det sättet. Och till en grad att man säger att man inte skulle kunna umgås med folk som käkar på ett visst sätt. Jag finner det lite konstigt bara. Men eftersom du är intresserad, så kan jag bara säga att käka mat utan en massa socker fungerar bra för mig, och även om jag gillar kh så kommer jag hålla mig från dom i framtiden, med hopp om att nå min målvikt och hålla den. Inget tredje världskrig här inte..bara ett svar på ett inlägg jag inte riktigt förstod mig på.
Ja, jag är också verkligen nyfiken. Det är ju en hel del att avstå ifrån, t.ex så måste ju alla vara nykterister. Dom som har problem med magen och behöver avstå från vissa saker kan jag gott och väl förstå. Själv så vill jag helst inte avstå från någonting utan lära mig att hantera allt i små mängder. Det är klart att socker är ett otyg, men att aldrig mer äta en bulle, eller aldrig mer äta choklad eller som jag sa potatis och pasta. Då skulle jag mycket hellre bli vegetarian igen. Jag gick ner en hel del i vikt för några år sedan genom att leva på nutrilett, så fort jag började att äta igen så gick jag upp i vikt. Därför så gick jag över till mat i mindre portioner den här gången så fort inledningsfasen med nutrilett var över. Därigenom så hoppas jag på att klara av att hålla vikten bättre. Så jag undrar bara ifall ni har tänkt er det här som en fas eller ifall ni tänker er att behålla den här dieten livet ut. Hur ni har tänkt göra den dagen som ni har nått målvikten.
@Moss. Jag säger bara hur det fungerar för mig och mina vänner. Ingenting mer med det, just därför jag undrar hur ni har det. Att ifrågasätta en diet är A och O - det finns så jävla mycket skitsnack om dieters magiska effekter att det får magen att vända sig. En som förespråker LCHF stenhårt p.g.a. att man kan äta vad man vill ska spetsas på en påle och så är det. Man måste diskutera och komma fram till vad som egentligen stämmer för att inte fler personer ska hamna i fällan och komma ut med 50 ostar runt magen. Men nu var det egentligen inte egenskaperna kring dieten som vi ville prata om utan snarare hur ni tänker er en livsstil som stavas LCHF. För mig skulle det kännas svårt att hålla det i en månad och ni pratar om for life. Klart som fan att det är intressant :) Och som Thyndra säger: inte behöver man återvända till sockret men det skulle kanske vara trevligt att kunna käka lite pasta ibland eller ta en macka. Sen har hon även den inställningen som de flesta bör sträva efter - att lära sig att äta allting men i godtyckliga mängder. Kolla! Nu rullar diskussionen igen, en DISKUSSION.
Sedan jag började med LCHF har min fibro blivit så mycket bättre. Nu behöver jag inte längre sova 2-3 timmar på eftermiddagen och min nattsömn är betydligt bättre. Dessutom tappar jag vikt i en lugn, enligt mig lagom, takt. Om mina vänner skulle tycka att jag är tråkig om jag inte vill äta deras hembakade bröd ed så säger det mer om dem än om mitt kostval. Även om jag kanske, bara kanske, kommer att lägga på lite mer kolhydrater framöver så tänker jag inte ta en bulle för att göra grannen glad om det blir på bekostnad av mitt välmående. Jag bjuder inte en alkoholist på sprit, en diabetiker på godis eller en nötallergiker på nötter. Men jag kräver inte att alla mina vänner ska äta samma kost som jag. Om vi håller denna tråden vid liv, vilket ju inte är en omöjlighet ;) så kan jag berätta hur det går för mig på nyår, då vi ska hem till grannarna och äta. Hon frågade mig vad jag "kunde" äta och mitt svar var att jag äter det hon bjuder på. Det lär med all sannolikhet finnas grönsallad och jag kan ju ta lite mer av det och lite mindre av en eventuell potatisgratäng...
@gittan, jag håller med dig. Det känns hemskt men så fungerar det i ganska många fall. Nu är det ju en ganska stor åldersskillnad mellan oss som skriver också. Inte gick du på LCHF när du flaxade runt i 20-25 årsåldern? Ni kan ju försöka tänka er tillbaka till den tiden då man umgicks med folk varje dag, pluggade och fest var ganska ofta en del av vardagen. Däremot har jag fortfarande svårt att se någon av alla de äldre jag känner överleva med LCHF heller. Folk har genomfört bantningskurer mellan varven och det köper alla. Men om någon skulle komma och säga att den aldrig tänker äta mer än 10-20g kolhydrater på en dag - då är jag inte lika säker längre. Sen kan ju detta ha att göra med att alla jag känner har fått höra på mitt jävla snack hela tiden vilket gör att de inte ens skulle få för sig att prova LCHF :). Potatisgratäng säger du? Men visst, då kanske det är en mildare variant av LCHF. Det jag mest funderar över är hur super-LCHFarna klarar av det.
gittan52, du har ju verkligen en orsak till att vara nöjd med dieten eftersom din sjukdom lugnat ned sig. Men du avstår alltså inte helt och hållet potatisgratängen, utan tar mindre??? Sen så är ju ändå frågan, skulle du bli sjukare av att äta rotmos t.ex. Det är ju varken socker eller kalorier i men en hel massa kolhydrater. LCHF har missbrukat dåliga kolhydrater??? Åtminstone har jag gjort det. Det är ju några här som skrivit att dom fortsatt även efter målvikten är nådd och mår bra av det. Det är ju toppen. Det viktiga är ju att vi mår bra. Men det kan vara intressant att diskutera. Som min älskade dietist son som inte kan förstå varför jag vill äta godis ibland, sen kan han själv gärna gå på puben och ta en öl. Vi har ju lite olika åsikter om vad vi tycker är legalt eller inte ;)
Thyndra: Långsiktigt tänkt. LCHF i all ära för de som väljer det, men frågan är om magen inte längre tål kolhydrater efter dieten, då hade jag blivit mörkrädd. I långa loppen tror jag på det du säger. PEPP! Däremot tror jag inte att kolhydraterna är värsta fienden i kosten, värsta fienden är vi själva, hur vi förhåller oss till saker och ting i ett långsiktigt perspektiv. Tror personligen inte på en livslång diet. Gittan52: Du slår huvudet på spiken, "tänker jag inte ta en bulle för att göra grannen glad om det blir på bekostnad av mitt välmående." Tror många borde tänka så. Faktiskt. Pottpott: "hamna i fällan och komma ut med 50 ostar runt magen" - riktigt roande. "Ni kan ju försöka tänka er tillbaka till den tiden då man umgicks med folk varje dag, pluggade och fest var ganska ofta en del av vardagen" - ja, du uttrycker dig som en kung... Kram på er!
Håller med dig till hundra linni :) Jag har skapat en ny tråd om hur framtidsplanerna ser ut, skriv och tyck till !!!!
Jag är också ärligt intresserad av frågan (likaså om det finns någon LCHFare som får i sig all näring kroppen behöver) därav mitt deltagande i diskussionstråden. Det kan ju vara så att man mår bättre av en ny kost, utan att det behöver överdrivas i någon riktning för det. Jag mår mycket bättre med lägre andel kolhydrater i kosten (och mer protein) och framför allt låg andel kolhydrater, och rätt sorts protein (kasein), på kvällen. Jag märkte snabbt skillnad på min sömn och fick det bekräftat i en dokumäntär om sömn där man jämförde tvillingar (samma genuppsättning) som fick olika mat på kvällen. Den som åt låg andel kolhydrater och större mängd protein höll sig mer koncentrerad och hade bättre sömnkvalitet (de mätte REM-sömn och vakenpersioder m.m.) och vaknade mer utvilad och fick därmed bättre vakenperiod, trots att den personen sov kortare tid. (Kolhydratstvillingen tappade koncentrationen och orken tidigare och somnade tidigare.) Men att äta kolhydrater med lågt GI eller äta lägre mängd kolhydrater är ju inte så "absolut" som LCHF där man pratar om kolhydratmängder snarare under 20 gram än under 100 gram per dag (och dessutom hög fettmängd. Proteiner nämns inte alls trots att proteiner mättar lika bra som fett men till hälften av energin.).