Mycket engagerad
151 inlägg
Jag började med Matdagboken då jag misstänkte att jag åt för lite och därför alltid la på mig för minsta lilla. detta verkar stämma nu när jag fått mer insikt i hur mkt jag borde äta, så min kropp har väl antagligen varit halvt inställd på svält och sugit åt sig allt, då den fått lite extra! Kan det hända att om man är van att äta för lite, att kroppen ställer om sitt energibehov eller borde jag gå ner även fast jag käkar mer nu? mitt energibehov ligger på drygt 2200 kcal och jag har lagt på ett avdrag med 800 kcal! innan åt jag väldigt lite under dagarna och tendens till hetsätning på kvällarna efter jag inte fått i mig tillräckligt, nu börjar det jämna ut sig:)
NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ, mer pedagogiskt än så kan det inte bli. JAG UPPREPAR, NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ. Fortsätt du med ditt avdrag på 800 kalorier så ska du se att fläsket lossnar.
XD Elinnnc, Pottis har rätt. Ligg kvar på -800 så lossnar det. Det finns inget svältläge! Håll ut :) Pepp!!!!!
Men pottis gud va hård du är men Nej inte ät mer,, o kroppen svälter inte den tar bara av fettreserverna
Det matdagboken förmodligen gjort för elinnc är att avslöja att hon gör det klassiska felet att äta oregelbundet och hamna i överätning när hon väl äter. Det är inte kroppen som ställer in sig på svält däremot, det är bara dålig planering att äta oregelbundet. (Nu generaliserar jag en del, det finns förståss undantag men för den breda majoriteten är det så) Det som händer de flesta är att de av olika anledningar skippar frukost, äter en plutt-lunch som inte skulle mätta en hamster och tycker de är duktiga. Sen skippar normalbantaren mellanmålen i tron att de 'sparar kalorier' och kommer hem vrålhungriga. Sen skiter det sig på kvällen, och det slutar med att vederbörane antingen frossar eller överäter av middagen (eller båda, det har jag testat de tmed. Man mår illa sen.) och dagen efter ska det minsann bantas och så är cirkeln sluten. För den breda majoriteten fungerar det mycket bättre att inleda dagen med en frukost. Sen, innan hungern blir för stor sätter man in ett mellanmål. Då står man sig till lunch utan att bli kanonhungrig. Ett mellanmål på eftermiddagen håller hungern borta till middagen, och då kan man bättre kontrollera portionsstorleken och kvalitén på maten (dvs mindre risk för skräpmat, mack-berg eller liknande nödlösningar). Men för den som är van att inte äta på hela dagen och sen vråläta på kvällen kommer det att kännas som om man äter mycket mer - trots att man inte gör det - eftersom man äter oftare. Skillnaden är att färre små måltider blir inte lika mycket mat om man planerar rätt som det tenderar att bli när man misskött maten och överäter. Jag nämnde förståss att jag generaliserar. Det finns ett fåtal individer som faktiskt mår bättre av att göra tvärt om, dem rekommenderar jag att läsa om Intermittent Fasting: http://www.leangains.com/2010/04/leangains-guide.html Men den breda majoriteten mår trots allt bäst av att äta regelbundet. Inte för att kroppen kräver det utan för att psyket kräver det.
Klok som en bok igen! Jag tillhör dem som tycker att jag äter hela tiden nu. Och tycker att jag äter mycket mer än förr. Men det kan jag ju rimligtvis inte göra. Trots att jag äter 4-6 mål om dagen :) Tidigare åt jag bara lunch (i bästa fall) och kvällsmat. Och mellanmålen äter jag bara i förebyggande syfte. För att inte kasta mig över ostarna i kylskåpet på kvällen, som jag gjorde förr. Det psyket, det psyket :)
Jag hänger me i kören jag da,, Jag gick ett tag på LCHF o åt 5 gånger per dag 3 huvud o 2 mellan,, nu när jag kör lite hårdare o tar ersättning kör jag 5, Men viktigt att äta lite men ofta,,
tror jag var lite otydlig! innan jag gick med i matdagboken har jag tydlien ätit alldeles för lite, har nog legat på under 1200 kcaloch hållt vikten eller pendlat uppåt! så nu när jag har ett avdrag på 800 kcal äter jag ju mer än vad jag gjorde innan och är rädd att detta ska ha motsatt effekt, alltså att jag kommer lägga på mig! äter inte oregelbundet, var tredje timme ungefär, oftast 3 huvudmål och 2 mellanmål!
Anledningen till att man inte ska äta under 1200 kcal är för att det då är svårt att få i sig de näringsämnen kroppen behöver för att må bra. Det har ingenting med själva viktminskningen att göra. Om man går på en VLCD så kan man ligga runt 600 kcal/dag MEN får i sig alla näringsämnen man behöver. Förutsatt att man följer tillverkarnas rekommendationer vad det gäller antal ersättningar/dag. Om man äter färre kcla än man gör av med så går man ner i vikt, det är en naturlag. Man kan inte gå upp i vikt av att äta för få kcal. Då vore anorektikerna de med riktigt svåra överviktsproblem. Så det jag undrar är om du väger din mat ordentligt. Jag var in i din matdagbok och kikade. Allt hade väldigt runda och jämna vikter. Typ 50 g, 10 g, 15 g, 20 g osv. När jag väger hamnar jag väldigt sällan på jämna tal. Och om du gissar eller mäter med ögonen är risken överhängande att du äter mer an vad du tror eller vill. Sen reagerade jag på att du har ett högt energibehov. När jag lägger in mig på en vikt på 88 kg (min startvikt) hamnar jag på ett energibehov på 1891 kcal/dag. Men då är jag 54 år. Och har lagt in mig på lägsta aktivitetsnivån, och registrerar sen all motion. Och får då en mer korrekt uppfattning om mitt verkliga behov. Vad tror du? Kan antingen felbedömt matintiag, eller överskattad aktivitetsnivå vara boven? Hoppas du kommer tillrätta med det. Annars är det bara att hålla ut och ligga på kaloriunderskott så kommer viktminskningen. Lycka till!
väger all mat här hemma och rundar av ibland, så det är nog därför. tycker bara det känns så konstigt att om ja inte gick ner när jag åt mindre, så varför ska jag göra det när jag äter mer:S energibehovet vet jag ju inte riktigt hur dom räknar, men mina uppgifter är som de ska, har också på låg aktivitet, sen lägger jag in all motion och försöker att inte äta upp mer än 60 procent av träningskalorierna som en av experterna hade skrivit i forumet! kanske får bli lite mer nogrann och ge det lite tid! kämpat med vikten hela livet, så det börjar ju bli lite tröttsamt, men det är väl bara att fortsätta! tack:)
Jag tror att du fixar det om du ger det tid. Men jag förstår att det kan kännas tröstlöst, periodvis. Har du lagt på den allra lägsta aktiviteten? Alltså i princip ingen aktivitet alls? Det är det allra säkraste, om man inte jobbar som byggnadsarbetare eller liknande. Och om du nu, mot förmodan, skulle lägga dig för lågt så lär du ju märka det positivt på din viktminskning. En sak som jag hört, från mitt viktminskningscenter, men jag kan inte svära på att det stämmer. Är att en uttorkad kropp inte släpper igrån sig fett. Därför är det viktigt att dricka vatten. I måttliga mängder, men säg ca 2 l/dag. Utöver det som du får i dig via maten. Dessutom så signalerar kroppen ofta hunger, eller att den är sugen på nåt, när den egentligen vill ha vätska. Så det kan ju vara ett knep också för att hålla ut. Riktigt mycket lycka till på dig, och massor med PEPP!!!!!