Okej, nu cirkuleras det hejvilt på nätet om svältläget och jag blir tokig på det.
Försöker gå ner men det händer inte mycket med vikten trots personlig rekommendation på 1500 kcal om dagen och regelbunden träning. Försöker ta reda på vad som händer om jag stramar till det med kalorierna, säg 1100-1200 om dagen.
Men detta svältläge vill jag inte hamna i. Men jag har pendlats fram och tillbaka på google från "svältläge existerar inte" till "Man hamnar i det om man äter 1000kcal om dan" till "Man hamnar i svältläge först när man har drygt 5% fett i kroppen"
Whats the truth?! I can handle the truth!
Hej!
Jag skrev ett jättelångt läge som raderades, så nu blir det lite kortare och inte så personligt. (Jag vill hur som helst nämna att jag själv dock efter ca 16 års bantning hamnat i "svältläge", vad det nu är och även om många hävdar att det ej existerar... Nu vet jag dessutom om att jag under mina många ur av undernäring skapat mig hormonella obalanser och en underaktiv sköldkörtel - så se upp för detta och tänk på att få i dig näring!)
Jag vill länka till en sida som behandlar "refeeds" (införa "ätardagar", schema finns för hur ofta relativt till antalet underskottsdagar):
http://www.leighpeele.com/starvation-mode
(Du behöver ej köpa boken Starve Mode, mkt står på hemsidan.)
Och har man länge legat på extrema kaloriunderskott kan man försöka höja ämnesomsättningen till normal nivå genom "metabolic reset". Det går ut på att återinföra 10-20% av kaloribehovet i stunden - och ligga på det i en till tre veckor innan man återinför ytterliggare 10-20%. Så fortsätter man tills man kommit upp i en "normal" nivå och det sägs minska viktuppgång genom att kroppen hinner med att anpassa sig. Kan ej recensera detta dock eftersom jag nyss börjat. Och jag vet inte om det är något du behöver göra!
Lycka till och tänk på vad din kropp behöver mer än vad vågen visar! (Jag lovar att det är värt det i längden.)
Fast förstöra sin ämnesomsättning genom jojobantning är inte det "svältläge" som de flesta pratar om. Den typen av skada som du pratar om kräver många år av felaktig bantning, fel kost och helst ingen träning. Sådant tar kroppen givetvis skada av. Du blandar äpplen och päron nu.
Det de flesta menar är att "om man äter för lite börjar kroppen spara på fettet" - och det är lögn och förbannad dikt hur du än vänder på det. Om man äter för lite går man ner i vikt. Frågan är bara hur mycket, och vad man förlorar mest av.
Se t ex svältundersökningen: http://jn.nutrition.org/content/135/6/1347.full
Ätardagarna används i byggarkretsar, men mer för att de inte ska bli galna av att inte få äta det de vill än något annat. Det är hur som helst ingen dålig idé så länge man kan kontrollera beteendet så det inte spårar ur. Det finns de som triggas till ett bulimiskt beteende av ätardagarna.