(Detta har pratats om mycket, men behöver verkligen alla tips jag kan få)Min motivation är varken bra eller dålig nu för tiden, den finns typ inte alls - det är mitt problem för tillfället. Känns som om det är omöjligt att gå ner mer i vikt (har legat på min nuvarande vikt väldigt länge) och känns lite som jag gett upp.Så nu behöver jag en himla massa tips på hur ni motiverar er! Hur håller ni glöden uppe? Vilka knep har ni?Ju fler tips, desto bättre :)
Mycket engagerad
109 inlägg
Det är bra, fast om du nån gång blir lite småsugen i framtiden när sockerberoendet är borta kan man faktiskt unna sig med nån godisbit en gång i veckan :) Ja du, jag har ju turen att jag älskar vanligt vatten med is i. Finns inget godare när man är jätte törstig. Sen saft och läsk är jag inte så förtjust i. Isåfall ska det vara cola och det är inget jag brukar bli sugen på bara sådär :) Jo precis. Jag dricker kaffe med lite lättmjölk i varje morgon för att klara av att plugga. Och det funkar bra för mig!Aj då låter inget bra. Har själv magkatarr ibland och verkar ligga sur mage i släkten hos mig! Jätte bra. Var stolt över dig, över promenaden och att du inte ätit något godis! Håller tummarna att allt kommer gå bra :)
Jag började styrketräna tillsammans med min kille och gå på zumba-pass med kollegorna, dessutom tränar jag kampsport i grupp. Mycket roligare att gå till träningen om man vet att det är folk som väntar på en.
Jag hittar motivationen i de små små framstegen. Att barnen jag jobbar med på fritids skiner upp efter de kramat mig och säger " nu når jag runt dig helt". Eller att jag orkar jogga 10 steg längre än för en vecka sedan. Att det är lite lite lättare att knäppa jeansen när de är nytvättade.Det kan ta tid att lära sig se det positiva i det lilla men gör man det blir allt så mycket roligare.Lycka till
att jackan går igen utan att man behöver dra in magen ott byxorna är alldeles för stora sånt peppar mig enormt.
när ja står framför spegeln och ser resultat av mitt arbete de driver en framåt. och då är all svett slit värt de att man i slut ändan får belöning för sitt abete :) man får se de små sakerna man får längs vägen de stora priset kommer på slutet kram och pepp til dig
Att få respons och peppningar från andra tycker jag hjälper mycket, att se resultat på vågen peppar en extra mycket, när jag har orkat cyklat en sträcka längre än gången före och när folk säger att det syns och vad duktig du är och min stora stora hjälp att komma igång med vad som helst är musik, ja lyssnar på mycket Armin van buuren & Tiesto mycket tempo musik. Lycka till/// Anna
bara att bli medlem på den här sidan och komma i kontakt med likasinnade och koll på hur mycket man stoppar i sig ger mig motivation
Här kan du läsa hur jag gör numer. http://www.matdagboken.se/?p=forum&KategoriID=28&TradID=2470&LimitStart=0
Min son på 3 1/2 år sa igår "mamma du är jätte fin,min fina mamma" blev så glad och rörd så nu är jag grymt motiverad:) Annars tycker jag att det hjälper jätte mycket att få stöttning här i detta forum av alla underbara människor. Men visst det här med motivationen går verkligen upp och ner!
min motivation var att jag var överviktig och inte ville vara det längre. Så jag slutade med det: ) haha jo nästan så lätt var det, jag blev trött på att se mej själv. Ett halvår senare är 18 kilo borta, jag ha och ett BMI på 22.5 och jag kan räkna gångerna jag fuskat på ena handens tumme typ. Skriver inte detta för att malla mej på något sätt, om ni kände mej skulle ni veta att jag är en extremt odiciplinerad människa. Det behövs inga superkrafter för att kunna gå ner. I mitt fall behövdes en spegel och kunskapen om att jag är allergisk mot kolhydrater : ) ett bevis på denna dåliga diciplin, jag röker ännu mer nu än när jag var tjock, det kan jag inte sluta med... skumt hur man är: )