xxl sökes, magoperade och dom som står på väntelista...

Hej på er. O hej Peggan. Jag kan förstå vad du menar med sorg. Under dessa veckor jag har levt på pulver har jag insett så viktigt jag tycker mat är. Jag är noga med kryddning, koktider, näringsvärde o konsistens. Att vara uppfinningsrik o hitta på varianter... Jag är nog mer engagerad i mat än jag någonsin trott. O dryck.. rätt vin till rätt mat... O i mitt jobb så hjälper jag en anorektiker med maten o hon är totalt oengagerad i sin mat o än en gång inser jag hur viktigt jag tycker mat är.. Så jag känner en sorg över maten nu när jag druckit/ ätit med min brukare. Hur livet blir om en vecka, jag opas på tisdag, vet jag inte, men jag hoppas en del glädje i maten finns kvar. I annat fall få jag hitta något annat. Jag har ju upptäckt träning... att finna glädje i att känna hur musklerna jobbar o blir starkare. O min nya julklapp Wii acitve 2 är toppen. Rekomenderas.

Hej Inger..Lycka till näsa vecka.. Det ÄR en spännande resa du har framför dig.. Tror säkert det kommer att gå jättebra!!! Hoppas inte MIN historia skrämmer dig bara.. Min upplevelse är bara en av många många olika... Från det att jag blev godkänd för operationen och tills jag skulle opereras hade jag två månader på mig att gå ner 8 kilo. Jag var SUPERPEPPAD.. Det skulle vara NU eller aldrig!! Dom första 4 veckorna åt jag strikt efter hur mina portioner skulle se ut efter operationen.. dvs 1 dl protein..och 1 dl grönsaker och holhydrater. Det var skitlätt!! Motivationen gjorde det så himla enkelt!! Jag och sambon åt varannan till var tredje timme.. och som sagt.. det var inga problem alls. Dom fyra sista veckorna skulle jag så gå på nån pulverdiet.. och det gick också jättebra! Jag var fortfarande så himla motiverad och ville verkligen så hmla gärna lyckas denna gången! Jag gick ner totalt 12 kilo på dessa åtta veckor och livet lekte verkligen!! Själva operationen gick jättebra. (GBP) Hade gjort smarriga soppor som jag skulle "frossa" på under dom nästkommande veckorna.. och hade förberätt med mat till pureperioden också.. Allt bara för att det skulle gå så bra som möjligt. Sopporna smakade kräk!! och jag dog nästan bara av lukten!! Fick slänga alltihop!! Det var så vidrigt!! Och då var det alltså mat som jag älskade innan jag blev opererade!!! Jättekostigt. Jag fick hitta på nytt.. Drack fil.. med mosad frukt.. Usch.. nä.. jag minns inte ens längre vad jag drack dom första veckorna.. Minns bara att det var förfärligt!! Jag grät varje dag.. ågrade mig massor!! När sen äntligen flyt och puretiden var över. ( totalt 5 veckor) var det dags att börja äta igen.. Små små tuggor.. och små små portioner. Helt kött blev ett problem för mig. Det fastnade liksom.. Färs gick liiite lite bättre. Lax tålde jag bara inte!! Lukten fick mig att må illa.. Korv gick inte.. eller jo.. korv gick bra om jag kom ihåg att ta bort skinnet.. Kyckling var också för torrt.. Det enda som jag fortfarande tyckte var gott var grönsaker och frukt. Fil gick också bra.. men keso och kvarg föråt jag mig på under flyt-o-puretiden.. Potatis ..pasta.. ris.. fick jag sluta med liksom vanligt bröd.. Blev SUPERKÄNSLIG för minsta illa saltmängd!! Så från att ha älskat allt vad mat heter.. och älskar det här med matlagning.. experminterat med olika kryddor och nya saker.. så blev min repetuar så himla smal och tråkig att jag nästan gick under. ALLT jag lagade smakade skit och gammalt hö!! Det gick bättre om vi blev bortbjudna.. Då kunde jag som regel äta mer. Men jag kräktes ofta ofta.. En FÖRFÄRLIG tid!! Jag ångrade den förbannade operationen en miljon gånger om dagen... Verkligen!! TROTS att jag sakta med säkert gick ner i vikt. Själva mående kunde inte uppvägas av att jag gick ner i vikt. Idag är det som sagt 4 månader sen jag blev opererad.. och numera kräker jag inte så ofta längre. Visst händer det.. men då är de som regel för att jag har ätit för fort. Jag skulle tippa att det vände.. för.. ett par.. kanske tre.. veckor sen.. Jag mår inte lika illa av matlukt längre.. KAN laga mat som i alla fall smakar okay.. Dör inte längre av ett saltkorn.. Julen gick bra.. trots min oro.. Jag åt lite skinka.. rostbiff.. andra köttpålägg.. och grönkål!! Jag till och med NJÖT av maten!! Det var det allra allra bästa med julmaten.. Att jag FAKTISKT njöt av min lilla portion.. Jag åt lite ris ala malta med saftsås utan bekymmer.. åt några pralinbitar ur aladinlådan.. klämde i mig en skumtomte och en härligt seg kola!! och jag njöt!! Kände inte det minsta sug efter mer.. utan var bara så glad över att jag KUNDE!!! Vi har varit på flera kalas nu i jul och jag har ätit av både efterrätter och kakor som bjudits.. har så klart inte kunnat vräka i mig av alla sju sorter.. utan valt ut den godaste med omsorg.. och NJUTIT av den.. Det har funkat för mig.. men jag vet att många andra dumpar av sånt. Jag är jätteförsiktig och överdoserar inte.. men jag VIL kunna äta lite av allt.. Det är i alla fall en tanke som tilltalar mig.. Så vill jag att min framtid ska se ut. Sockersuget finns inte längre.. Det försvann redan innan operationen.. och har aldrig stört mig efter heller. Känner ingen som helst saknad eller längtan efter godis choklad eller kakor. Och äter jag en bit.. så ÄR jag så nöjd!! Behagligt nöjd!! Jag har däremot plötsligt blivit väldigt medveten om hur mycket folk egentligen äter!! Och jag förvånar mig över dessa mängder!! Jag är full medveten om att det är precis så.. och kanske till och mer värre.. som JAG åt innan!! Inte tusan är det konstigt att man var fet!! ( och är fortfarande ju) Jag förundras över hur man lurar sig själv.. Jag känner ju så väl igen beteendet!! Man tar bara lite.. sen lite till.. och sen bara pyttelite till.. Eller hur!! Lägg ihop det och se. Det blir jättemycket!!! Jag har alltid tyckt att det eg var konstigt att jag var så tjock.. för jag åt ju väldigt nyttigt.. för det mesta. Jag har gått flera kurser i näringslära.. LÄst massor om hur mat ska tillagas för att behålla sin nyttighet.. Lagar alltid mat från grunden och odlar massvis med grönsaker .. Men jag ser ju nu.. HUR jag eg åt!! Som jag har skrivit innan.. så är mitt stora mål nu att få tillbaka matlusten. Matglädjen. Jag trivs jättebra med mina små portionen.. och mitt långsamma sätt att äta.. Nu ser jag bara fram emot att lägga till njutningen också.. Att än en gång få känna positiva smakexplotioner i munnen

bra inger, vilken inställning... det är viktigt för mej att läsa såna saker... för att se vad som kommer emot en... wow... jag vill oxå ha en wii active 2... ska kolla vad dom kostar här... kanske sätter lite fart på mina lata barn med...

peggan vilken väg som du har gjort! jag är imponerad...min doktor har sagt att jag måste vara hemma en månad, men när jag läser allt det här verkar det bli längre... kram

Adali.. Jag var sjukskriven i 4 veckor efter operationen.. och jag tyckte att det var rätt lagom.. Då var JAG i alla fall precis hur trött som helst på att gå hemma och bara tänka på mat mat mat.. ;-) Det var skönt att komma tillbaka till jobb då.. och få lite annat i hjärnkontoret igen.. Här i Sverige är det ju numera försäkrningskassan som bestämmer hur länge man får vara sjukskriven. Det lär finnas nån riktlinje som säger två veckor efter en sån här operation.. mEn jag fick mina fyra.. utan problem.. och jag TROR att det är rätt bra. För som sagt.. Det tar tid att komma in i allt detta nya...

ja, jag vill inte heller vara borta så länge från jobbet... jag är singel och alla vuxenkontakterna går nästan genom jobbet... (och internet) men jag kör buss och det kan vara lite svårt att hålla mattider och sånt tror jag... jag låter mej överraskas...

Jag har planerat att vara borta 2 veckor från jobbet. Två veckor efter op ska jag jobba tre nätter... Jag får se hur det funkar... Jag har dock det slöaste nattjobb man kan ha, jag sitter o tittar på någon som sover hela nätterna. Det enda jag gruvar för är hur jag ska äta under sov o vaknatt... men jag tänker låta magen avgöra där. Proteindrinkar (om jag klarar av dem) kan jag ju skaka ihop utan att väcka någon. I morgon åker jag till Göteborg för inskrivning på Carlanderska.... Liiite nervöst är det. Men i kväll ska jag äta en liten middag med familjen. Senast jag åt fast mat var julafton på jobbet.. Älgstek....

Inger.. Lycka till imorgon.. Förstår det känns lite nervöst.. Det ÄR ett stort steg att ta.. så det är ju klart att man blir lite darrig i knävecken.. Du ska se.. det kommer att gå bra!! Hör av dig när du orkar..

lycka till inger!

Jag har nu efter 1 år som opad inga problem med maten och matlusten kan jo inte äta lika mycket som för men jag kan äta det mesta. Dom första par månader har man ingen lust och inget smakar bra kunde inte äta korv och andra fetare produkter men däremot kunde jag äta lax och det var det enda som smakade bra då. Nu kan jag också äta lite godis och kakor när det är kalas osv.... men äter jo inte så många då man blir illamående och det tycker jag är bra :O) sötsuget försvann helt dom första par måander men har kommet lite tillbaka nu men inte så att jag inte kan styra det ... alltså inte som för... men jag kan bli sugen på en choklad eller annat gott. Har nu gått ner 49 kg sedan start och skall ta itu med mina sista 15 kg dom vill inte riktigt som jag .... så innan året är slut skall dom vara väck. Har haft en platåå på över 4 mdr nu så jag hoppas det lossnar lite nu. Problemet är att jag har hoppat över måltider speciellt morgon och mellanmålen och förbränningen har gått i stå. Så det är viktigt att äta alla sina mål under dagen jag vet om det men har svårt att göra det i pratikken så det är mitt mål detta året att få in mina rutiner igen 6 mål om dagen + lite mer om jag tränar hårt... Lycka till Er alla som skall göra det har gjort det och är på väg ner.....kram