Karaktär!
Kommentarer
-
Hej, jag tror inte att du har dålig karaktär. Man måste ju äta.Jag vet ju inte hur din situation ser ut men jag har just läst en bok skriven av en kvinna som har arbetat både med ätstörningar och drogberoende och hon påstår att i viss mat finns det samma ämnen som i vanliga droger som läkarna skriver ut och i olagliga sådana med förstås. Hon säger att enligt hennes erfarenhet så är det mycket svårare att sluta äta mat än att sluta med en drog. Vi är ju alla i den situationen att vi måste äta, eller hur? Jag tror att du kan sluta skuldbelägga dig själv. Jag tror att du älskar dig själv och att du har god karaktär. Saker och ting är inte vad de verkar på ytan och vi är ju uppfostrade i det där skuld tänket, så att säga.Det är sant att man aldrig blir riktigt nöjd med sig själv och man får då älska sina goda sidor desto mer och fokusera på dom. Detta är min egen livserfarenhet hur mycket det nu är värt. He, he...Kram Gunvi
-
Tack snälla du för din kommentar till mitt blogginlägg "karaktär".Jag kan ju förstå utefter det du skriver att jag kommer att ha svårrt att bryta mitt "matmönster" pågrund av extremt dåligt självförtroende...Kan man vända på denna situation?
-
Hej igen, Det finna så många känslor förknippade med mat och ätande. När jag var liten fick vi inte äta bara ost eller kött utan mamma såg till att man åt mest sås och potatis och man måste alltid äta upp allt på tallriken. Blev man inte mätt fick man äta hårdbröd. Det har ju känts knäppt att nu kunna äta bara ost och skinka och ingen potatis och inget bröd. Bara det att klara av en sådan förändring är stort och ger mig nytt självförtroende. Jag har klarat av att bryta ett onyttigt tänkande. Självförtroendet byggs upp från grunden, Som tegelstenarna på ett hus. Man vill ju ha en bra grund att bygga vidare på och man kan inte "ljuga" för sig själv eller komma med ursäkter längre. Ens undermedvetna kan inte förstå skillnaden så det är bäst att vara så sanningsenlig som möjligt. Det bygger självförtroendet tror jag. Till ex. I går kväll var jag vrålhungrig och åt en mjuk macka (inte enlig lchf dieten), men i stället för att hitta på en ursäkt så konstaterade jag att jag varit hungrig och ätit. Utan att försöka skuldbelägga mig för det. Som sagt är man hungrig så äter man oftast. Sedan återgick jag till min vanliga diet. Jag tror att ju mindre känslor man lägger på ju lättare är det att vara saklig och bara konstatera och sedan gå vidare med livet. Man säger bara; Ja, det var de de. I framtiden ser jag till att ha tillräckligt med mat i kylen som jag lugnt kan äta, enl. lchf metoden. Lärdom tagen och lösning hittad. Inget mer med det. Jag kunde ju ha valt att skälla på mig själv och kalla mig för karaktärssvag och en massa annat, skyllt på min barndoms mat mönster osv. Hoppas du förstår vad jag försöker säga här. Skuldbeläggning ger dåligt självförtroende. Så fort du hör den där lilla rösten i din hjärna som försöker att tala om för dig att du är dålig och misslyckad så stoppar du dig själv och säger något positivt om dig själv i stället. Vem vet den där rösten kanske inte ens är din, det kan vara någon annans som man anammat. Tex. ens före detta eller någon förälder eller kamrat. Livet är en skola och det finns alltid ett steg till och det är väl det som gör det så spännande. Men nu har jag sagt mycket och hoppas detta kan vara till någon hjälp. Att bli medveten är ju ett jättekliv bara i sig. Vet att du är på rätt väg. Kram Gunvi
-
Jag tackar för dina kloka ord och jag har verkligen tagit till mig dem...Kram Annetthe.
-
Kul,dagen efter det jag skrivit till dig hittade jag själv en liten "ond" röst i min hjärna som mopsade upp sig. Tack och lov så kan den inte gömma sig mer. Kram Gunvi
Logga in för att skriva en kommentar.