En okej dag
Nog är det fantastiskt hur det mänskliga psyket fungerar. Att jag lurar mig själv, utan att jag ens är medveten om det. Jag lurar mig själv att jag äter mindre än jag gör. Jag lurar mig själv att känslan av att vara svullen inte finns, jag lurar mig själv att jag får äta såhär mycket för jag har ju tränat. Hur dum får man vara? Jag är proffs på att lura mig själv. Men nu har jag börjat genomskåda den fula lilla djävulen som sitter på axeln och lurar mig till att ta mer mat, eller ta den där äppelkakan utan att blinka...
Det känns skönt, djävulen på axeln ska bort, likaså den delen av mina gamla vanor som lurar sig på titt som tätt! INGEN ska lura mig mer. Jag ska ha kontroll över mitt liv själv, av med skalet och fram med MIG...
I'm back!!!
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.