icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Här skriver jag ned mina tankar. Det kan vara mycket negativt och så ibland, men förhoppningsvis blir det en del positivt och bra också.
8 juni 2011 09:37
6

Vågade vågen.

Min helg var ju minst sagt katastrofal och jag kunde inte riktigt bestämma mig om jag skulle våga kolla på vågen denna vecka för att se resultatet av en sådan utsvävning. Siffrorna på vågen visade sig vara oförändrade så jag har haft en massa ångest i onödan. En tankeställare som jag får av detta är, är det så jäkla svårt att gå upp i vikt? alltså hur mycket måste man egentligen mula i sig på några dygn för att gå upp ett ynka kg? Det som jag upplever som katastrofala mängder av kalorier är kanske i själva verket inte så katastrofalt mycket? sen att de fortfarande inte innehåller någon näring och är grymt onyttiga är en annan sak. Jag har 4 kg kvar till min målvikt. Vet inte alls hur jag ska lägga upp det för att nå dit. Jag äter vegankost så det finns egentligen inte så mycket mer i matväg jag kan skära ner på, och tränar jag för mycket triggar det igång hetsätningsmonstret i mig. Hjälp hur ska jag lyckas?

Kommentarer

  • 8 juni 2011 10:01
    ALL ångest är helt i onödan! Du kanske ligger på din kropps målvikt nu, även om den inte stämmer överens med din målvikt? Det gör jag: ligger precis blick stilla på vågen (på hektona när!) varje dag. Rätt skönt, även om jag hade kunnat tänka mig ett par kilo till. Men kroppen får bestämma.
  • 8 juni 2011 10:03
    Kanske, men även om det vore så skulle jag ha väldigt svårt att acceptera det....
  • 8 juni 2011 13:12
    Bummlan
    Jag tror man måste goffa ganska mycket för att gå upp i vikt. Och fel saker. Och om man är skapt som du och jag så blir det ofta så att om vi inte har möjlighet till kontroll så kompenserar vi mer än vi tror. Genom att röra på oss, välja rätt och ta små portioner. För mig är MD nu ett sätt att se till att jag får i mig tillräckligt, och inte för lite. Kan du inte göra så att du testar viktstabilitet ett tag. Det är ju det som är det svåra, egentligen. Säg över sommaren? Och om du sen i höst fortfarande känner att du måste ner de där kilona (som jag tror att du inte behöver eller känner när du fått vila i din egen kropp ett tag) så kan du ta nya tag då. Vad tror du? Peppkram på dig!
  • 8 juni 2011 14:23
    Ja alltså jag har funderat på att sluta försöka o tänka att jag ska behålla den vikt jag har nu. Tyvärr är jag en smula störd och har lite av ett maniskt tänkande när jag väl bestämt mig för en grej....finner liksom ingen ro o tänker att ja det här var väl ok men det var ju inte så bra som jag hade velat osv....
  • 8 juni 2011 14:26
    Bummlan
    Du vet när du pluggar hårt, eller koncentrerar dig på en uppgift länge. Då vet du att du är tvungen att göra nåt annat en stund. Ta en paus. Spela dataspel. Glo ut genom förnstret. Prata med en människa. Göra något annat. För att du ska orka fortsätta och få ut något vettigt av det du håller på med. Och du ser inte det som ett misslyckande, utan som en strategi. Samma sak här. Eller?
  • 8 juni 2011 14:30
    Det du säger är mycket riktigt och jag tänker inte lika mycket på vikten o maten o så när jag sysselsätter mig med saker. Har väl för mycket dötid att fundera på den här skiten helt enkelt... Nånting måste jag iaf göra för jag orkar inte hålla på som jag gör.

Logga in för att skriva en kommentar.