icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag är en 34 årig tjej som aldrig har varit nöjd med min vikt. Jag är lång och väger därmed mer än genomsnittstjejen. Fixeringen vid siffran gjorde att jag i tonåren slutade att väga mig helt.

För 2 1/2 år sedan fick jag mitt första barn. Jag gick upp 21 kilo under graviditeten, mest vätska i och för sig, men kroppen förändrades. Min dotter hade kolik och det var tuffa första månade med henne. Hon var otrygg och behövde mycket närhet från mig för att vara nöjd. Jag gick fram och tillbaka med henne i famnen hela min vakna tid. Jag förlorade mig i att möta alla hennes behov. Jag tappade kollen på vem jag var och ville vara. Allt handlade om att överleva i det nya "livet" med barn, vilket i det läget inte alls kändes kul. Kroppen var annorlunda, vardagen var annorlunda, relationen var annorlunda. Jag satt med en skrikande bebis hemma i lägenheten och kände mig misslyckad, misslyckad som mamma, som kvinna och som hustru.

Eftersom min dotter hade kolik gick jag på strikt mjölkfri diet som i kombination med amningen gjorde att jag gick ner väldigt mycket i vikt, vilket såklart var en trevlig bieffekt. Dessutom så sov hon på dagarna endast i rullande vagn så jag gick långa sträckor. Men när koliken slutade (tack och lov!) och jag slutade amma så började kilona att smyga sig på. Eftersom man som mammaledig mest glider omkring i sköna kläder och jag inte väger mig så märkte jag inte riktigt att det hände.

Nu är det ca 1 år sedan jag var mammaledig och jag är på god väg att hitta tillbaka till den jag är, men kroppen har fått vänta tills huvudet har hittat tillbaka. I somras började jag däremot med löpning vilket har varit väldigt givande och bra för mig. Men jag har ännu inte gått ner i vikt. När löpningen nu har gjorts till en vana så är nästa steg att ta itu med koston och vikten. Därför har jag nu gått med i Matdagboken! Jag vill gå ner ca 10 kilo. Mitt första delmål är att gå ner 6,5 kilo till jul. En kickstart helt enkelt!

 
13 november 2014 11:37
3

Frukosthysteri

Ok, jag vet att det är emot alla principer och att det är så väldigt nyttigt. Men, nej, jag äter inte frukost. Har aldrig gjort det. Jag är helt enkelt inte så hungrig på morgonen. Jag dricker gärna några koppar kaffe med mjölk, men jag är helt enkelt inte sugen på att äta på morgonen. Måste jag verkligen tvinga mig till det då? Är det ett hinder för mitt mål att gå ner i vikt?

Det är ju ändå kalorier som jag inte får i mig och som jag aldrig har känt ett behov av. Visst, det finns risk för att man kompenserar efteråt, men jag tror ändå inte att jag gör det. Och om jag gör det är det verkligen ett hot emot min viktnedgång?

 

 

Kommentarer

  • 13 november 2014 12:15

    Var och en har ju olika förutsättningar och olika behov. Du kan ju prova dig fram. Är det några livsmedel du stoppar i dig som inte är bra, kika på de olika kostråden i MD och laborera dig fram med dessa.

    Om det skulle hindra/bromsa viktnedgång att avstå frukost vet jag inte, finns nog andra här som vet mer, men det är väl bevisat att äta lite frukost höjer ämnesomsättning och stabiliserar blodsockret. Lycka till oavsett vilket du än väljer.

  • 13 november 2014 13:38

    Skippa frullen om du inte är hungrig, utan dåligt samvete! Jag tycker frukosthysterin har lagt sig en del, mycket tack vare trenden om periodisk fasta (ngt som varit populärt inom träningskretsar länge men som på senare tid nått ut till allmänheten). Det viktiga är totala kaloriintaget över dygnet och det spelar ingen roll när du äter dem! :)

  • 13 november 2014 23:29
    Bummlan

    Personligen föredrar jag att äta min frukos precis innan jag lägger mig. Det har alltid varit så. Kommer alltid att vara så.  Jag ser ingen som helst anledning till att göra våld på mig och försöka ändra på mig.

    För precis som LadyF säger - det är totalen som räknas. Och om jag tvingar i mig föda fast jag inte vill ha, eller behöver den, så verkar det bara korkat. Om jag inte vore elitskidåkare - typ :-) 

    Men för en del personer så är det verkligen bästa målet på dagen. Kul för dem. Det verkar så trevligt. Tycker jag uppriktigt. För mig växer allt utom kaffe i munnen.

    Frukostfascism är ett illvilligt påfund! ;-)

Logga in för att skriva en kommentar.