Mål 1- Fail

Min optimism har lagt sig - kommit tillbaka - lagt sig igen - för att återuppstå ytterligare en gång. Första delmålet misslyckades jag med. 8 mars skulle jag varit nere på 63 kilo, vågen stod på 63,2 kg. En snabb analys gör gällande att det inte är det minsta konstigt. Motivationen har brustit kraftigt i perioder och min kärlek till godsaker har tagit överhanden. Att vara 0,2 kg från delmålet får i sammanhanget anses som lyckat. Detta misslyckande hade mycket väl kunnat dra ner mig ännu längre i "jag skiter i"-träsket. Men istället har jag vänt det till min fördel, tagit misslyckandet till mig och fått ny motiovation. Kanske kommer jag inte nå något av delmålen inom den tid jag angivit, eller så lägger jag i en extra växel och fixar det ändå. En av de största faktorerna som motiverar mig är att jag är ruskigt sugen att shoppa vårkläder. Det senaste året har min garderob bestått av mammakläder, amningskläder och halvtaskiga lösningar för att rymma en gigantisk mage och därefter gigantiska (nåja, jämförelsevis i alla fall) bröst. En förnyelse av garderoben är helt enkelt en nödvändighet men jag tänker inte slösa pengar på att köpa kläder som inte sitter snyggt på grund av några extrakilon. Jag har slutit ett avtal med mig själv; garderoben får förnyas först när vågen står på 60 kg! På minussidan står det faktum att jag börjat jobba och dragit ner på amningen. Amningen har helt klart hjälpt mig minska i vikt, men ju mindre jag ammar desto mindre hjälp får jag på traven. Dessutom har de stillasittande dagarna på kontoret drastiskt minskat kaloribehovet. Att träna på kvällarna skulle kunna anses vara en lösning, men då vill pappan i familjen ha avlösning och det är inte alls givet att sonen tycker promenad/löpning är en tillfredställande aktivitet. Lite pluss, lite minus. Suget på godsaker är min största fiende. Vårgarderoben motiverar. Litet barn försvårar. Målet kvarstår; 58 kg 1/5 är ingen omöjlighet!

Bounces blogg

Mål 1- Fail

Kommentarer