Är det inte underligt?
Ibland blir man trött på sig själv. Det blir ju lite lättare att fortsätta om man åtminstonde börjar uppskatta sina delmål osv....
Jag har gått ner ca 5kg sen jag började här. Jag har inte fyllt i mat och träning slaviskt, jag har vart frånvarande från sidan ett tag. MEN ändå har jag gått ner, antagligen pga av peppande läsning etc. Tankar på mat följer mig i tid och otid, har fortfarande alldeles för mycket dåliga tankar om mat, jag har fortfarande svårt för att avgöra om jag äter för lite eller om det är lagom, och om jag är värd det. Vad jag däremot inte gjort på ett tag, och knappt vågar skriva, är att hetsäta. Visst har jag slängt i mig 3 handfull med chips på två sekunder. Men det går inte att jämföra med vad jag har gjort förr.
Nu hoppas jag och kämpar för att det ska fortsätta på detta sätt. Jag vet att jag inte kan styra mina tankar till 100%, ibland glider huvudet iväg till ett annat ställe. Då gäller det bara att hålla ut och ta sig igenom.
Börjar bli lite nervös över min semester som börjar efter jobbet idag, ledig 2 veckor. Inte för att jag ska gå upp direkt utan snarare för att jag kommer ha svårt för att inte äta när jag går hemma själv. Men detta bli väl första provet för att se om jag håller. Får se det för vad det blir och sen arbeta vidare till nästa etapp.
Men jag kan säga att det faktum att jag har jobbat(sommarjobb), och har ett nytt jobb i augusti har gjort att jag har fått in lite rutiner igen, mot att gå hemma när jag var arbetslös och pluggade samtidigt. Känslan av att veta att jag kommer börja få in pengar varje månad gör att en demon släppt en del av sitt tag. Vilken också bidraget till mat och vikt problemen.
Oj, nu vart det långt haha jaja blir så när man spar allt man tänkt på under en tid ;)
Kommentarer
Logga in för att skriva en kommentar.
Ingen har kommenterat detta inlägget.