Känner mig så förskräckligt....
Mysig kväll, förresten.
Kära mor och jag har suttit på vår altan och käkat och druckit gott. Och vi har löst en hel del problem stora som små. Fast inte det som är störst för mig.
Nämligen min mamma. Storrökare sedan 50 år, rör sig mycket lite, lite deppig, problem med yrsel mm. Har gått upp 15 kilo under de senaste åren. Jag önskar och vill att hon kan förmå sig till att börja träna lite, att minska på rökningen och att gå ner i vikt.
Men det funkar inte. Min mor är mycket aktiv i olika föreningar här på orten. Har uppdrag och möten var och varannan kväll. Organiserar resor och trivselkvällar för alla pensionärer. Alltså en driftig kvinna. Men inte när det gäller henne själv.
Usch, jag blir så orolig och rädd. Att hon kör sig själv rätt ner i mörkret. Att hon får stroke, hjärtinfarkt, KOL eller bryter alla ben i kroppen pga benskörhet.
Kämpa lite mamma, kämpa! Snälla du!
Ha det bäst alla!
Kommentarer
-
Förstår dej och din oro. Själv hade jag rökt i ca 45 år när jag med hjälp av tabletter vid namn Zyban slutade röka för 9 år sedan. Receptbelagda. Var hur enkelt som hellst. Innan var jag en sådan storrökare som hade bestämt mig att jag skulle vara den sista på vår jord som slutar att röka, men men det fungerade jätte bra. Hälsa mamma din att hon gör ett försök iallafall. Kram till dej för att du bryr dej på ett bra sätt om din mor.
Logga in för att skriva en kommentar.