icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Hej!
Sommaren 2009 så nådde jag botten då jag klev upp på vågen och kunde konstatera att jag hade 40,0 i BMI vilket klassas som sjuklig fetma. Det fick mig att börja leta efter det som skulle kunna vara min metod för att gå ner. Jag hade allvarliga funderingar på en gastric bypass men hittade till slut LCHF samtidigt som matdagboken. Det tillsammans med att jag byggde upp både målbilder och skräckbilder i huvudet om hur jag ska se ut och må när jag fyller 50 gjorde att jag äntligen klarade av att ta tag i min vikt, mitt beteende och de bakomliggande orsakerna till mitt matmissbruk.

Sommaren 2010 så hade jag gått ner 42 kg, minskat midjemåttet med 30 cm och höftmåttet med 15 cm.

Sen var jag väldigt nöjd med mig själv och tappade fokus, slutade skriva i matdagboken och slutade väga mig och började sakta gå upp igen. Nu i november 2011 så har jag gått upp 22 av de 42 kg jag tappade. Jag säger bara en sak:
Hej igen Matdagboken! Jag behöver dig!
23 augusti 2009 10:34
4

Mår ännu bättre!

För drygt en vecka sedan så korrigerade jag mitt matintag så att jag åt ännu mer enligt LCHF. Jag låg då på: Fett/Protein/Kolhydrater 100 g/115 g/25 g. Det blev sedan 200/100/20 och det var lite för mycket mat. Det gav ca 2500 Kcal men framför allt så var jag hela tiden uppsvälld i magen och började få halsbränna. Till slut var jag tvungen att att dra ner på mängden mat då jag inte fick i mig allt och de senaste 3 dagarna har jag ätit 130/80/10 eller ca 1500 Kcal och jag känner mig lättare. Magen kom igång bättre, jag har mer energi att göra saker och viktnedgången började ta fart igen efter att ha stått still en vecka. Jag gillar när Willow säger LCHF är ingen exakt vetenskap utan man måste lyssna på sin kropp. Ja du Willow! Det verkar som om jag har börjat få öron att lyssna med. Jag har ju aldrig någonsin lyssnat på min kropp utan bara kört över alla signaler som den gett. Det känns som ett stort steg framåt. -11,1 kg, Glad idag!

Kommentarer

  • 23 augusti 2009 11:20
    Marie DK
    Hurra för dig och för att dina öron funkar! Alla människor är olika. Jag blir utskälld när jag löper 2 veckor efter förlossning. Men jag är jag och inte du! Kämpa på....undrar vad som egentligen sker med alla kilon som försvinner....vad blir de till?
  • 23 augusti 2009 11:55
    MissMullig
    Härligt att det går bätttre nu. Tänk om mina öron med kunde lära sig det där.
  • 23 augusti 2009 11:56
    elsa44
    Stort grattis till dej.
  • 23 augusti 2009 13:44
    Falis
    Tack Elsa! MissMullig, för en vecka sedan visste jag inte att man kunde lyssna på sin kropp! Men om mina öron lärt sig det så kan säkert dina också göra det. :P Marie DK, jag är säker på att de överblivna kilona hänger utanför McDonalds som ett förföriskt huligangäng och lockar kunder, andra gömmer sig i ICA-kassar, medans vissa föredrar den lokala pizzerian och ytterligare andra har klippkort hos coca-colas och Pripps bryggerier. :D

Logga in för att skriva en kommentar.