Hm. Funky emotional stage.

Djävlarns. Jag vet inte vad det har varit med mig, inte alls känt mig som mig själv på över två veckor. Varit trött hela tiden, jag som alltid är så morgonpigg har försovit mig varje dag till jobbet. Har känt mig stressad, pressad och ångestladdad hela tiden. Sen helt plötsligt i fredags, då jag pratade i telefon med en vän, bara brast det och jag började storgråta. Jag, som aldrig visar känslor sådär, grät. Så att någon annan hörde det. Bortsett från när en vän till mig dog för tre år sedan så har jag nog inte gråtit så sedan jag var liten. Grät nog i två timmar utan stopp. Behövde ringa älskade lillasyster så hon fick lugna ner mig. Därför har jag då inte tränat någonting, men har ätit HUR dåligt som helst. Vilket bara får mig att må sämre såklart. Har säkert gått upp 5 kilo känns det som. Igår, efter gråt attacken, satte jag i mig ett helt pringles rör och en daim inom loppet av tjugo minuter. Helt otroligt äcklad jag blir. Jag lyckades gå ner 19 kilo för två år sedan. Jag måste komma tillbaka till drivan och mentaliteten jag hade då. På något sätt. Ser inte fram emot vägning på måndag, men jag har mig själv att skylla. Hoppas det blir RIKTIGT katastrofala siffror så att jag får eld i fetröven!

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.