Min dotter
Jag gör ju denna resan mot ett hälsosammare ätande, inte bara för min skull utan för familjens och då framförallt min yngsta dotter. Hon är 10 år och definitivt matberoende. Hon hinner knappt äta upp det hon har på tallriken innan hon börjar prata om nästa måltid. Jag har vid flertalet tillfällen hittat glasspinnar, tomma chipspåsar, godispapper etc som hon gömt på hennes rum. Men jag tror jag börjar få in henne på rätt väg och idag hade hon gått ner 1 kg sen vi vägde henne för en vecka sen. Är så glad för hennes skull. Jag hoppas vi kan fortsätta så här och att framförallt inte jag tappar denna lågan eftersom det är jag som styr över vad som finns hemma och vad som serveras.
Gillar
Kommentarer
-
Det där med att vara förebild och skapa de rätta möjligheterna är nog det mest centrala, tänker jag. Orka vara stark, tålamodig och håll ut. Pepp!
-
Härlig läsning!
Hur tänker dottern själv om sin vikt?
Min äldsta dotter remitterades till dietist redan på lågstadiet och fick bland annat rådet att ta lika stora portioner som sina normalviktiga kompisar i skolan. Hemma lade jag alltid upp på tallrikar, gjorde matlådor av det som eventuellt blev över, så det blev bara EN portion. Gott om sallad/grönsaker till!
Det är så känsligt, det där med vikten... Jag själv bantade första gången när jag var 11, och mamma hjälpte i all välmening till... På min 11- eller 12-årsdag fick jag, till födelsedagsfrukost, en lingongrova (typ) med en ostskiva och utan smör, en kopp te utan socker samt en halv grapefrukt! Glömmer det aldrig!
-
Min dotter har inte brytt sig så mycket fram tills nu och därför har jag inte startat med detta tidigare. Nu har hon börjat fråga frågor kring varför hennes ansikte och haka är så runt jämfört med resten av familjens m.m Hon är en av de större flickorna i klassen men hittills är det ingen som varit elak vad jag känner till och det är antagligen pga hennes personlighet då hon skojar mycket och är rolig att vara med men samtidigt tänker jag att det är rätt vanligt bland rundare barn och ungdomar, att de kompenserar för sin vikt genom att vara just roliga. Jag var också överviktig i hennes ålder och det var runt femman, sexan som pojkarna i klassen började reta mig för min vikt och jag vill inte att det ska hända henne för jag vet hur dåligt jag mådde.
Jag skulle aldrig servera min dotter nån annan mat än familjen utan alla äter samma. Jag har sagt att vi alla behöver äta bättre och mindre sötsaker eftersom vi mår bättre av det. Jag har dock sagt att jag, hon och hennes pappa behöver gå ner några kilon och att det är därför vi väger oss då och då. För att hålla koll. Jag vill försöka undvika så långt det går att hon ska känna nån press runt vikten eller att hon ska bli besatt av att kolla sin vikt etc. Några ätstörningar vill vi inte ha.
-
Bra attityd och förhållningssätt, tycker jag. Förtsätt så.
Logga in för att skriva en kommentar.