icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Många vägval, många berg och ännu fler dalar har lett mig hit, igen. Att ha en kropp som jag trivs i, som visar den jag är på insidan, har visat sig vara svårt och en livsuppgift. Varje gång tänker jag att nu jäklar kommer det att fungera, bara jag tar mig upp för det här jäkla berget så kommer jag att lyckas! Insida och utsida kommer att mötas, den jag är och så som jag tror mig se ut kommer speglas på min utsida och visa sig i spegelns reflektion. Och för en allt för kort tid uppfylls min önskan och tro. Det hårda arbetet och den stränga disciplinen ger resultat och vi möts, där i spegeln. Men...så händer något, livet ger mig en hård knuff och jag faller. Faller för frestelsen och utför bergets kant. Det är så lätt att gå nedför, så enkelt och jag märker inget först, tror det är OK, jag kan hantera det. Tills jag landar vid bergets fot, hårt, hårt. Orkar inte klättra igen, fastnar ett tag. Finner så styrkan i att jag inte uthärdar skillnaden, skillnaden mellan utsida och i sida. Drivs av önskan att få mötas. Reser mig upp igen och tar sats. Tar sats för att återigen klättra upp mot toppen.
14 juli 2019 08:42
4

Nya ögon

Nej, det är inte en metamorfos för något annat, vilket det skulle ha kunnat vara i mitt fall, utan detta är verkligen sant. Jag har nya ögon... eller nya linser iallafall. Under lång tid har jag funderat på att operera mina ögon för att slippa glasögon men det har skjutits på, för att det verkar så obehagligt, att någon ska greja i mina ögon och så är det ju priset...
Men efter ett hemskt läsår där jag nästan kraschade rakt in i väggen så sa min sambo att jag borde göra något för min egen skull, något för mig. Och då började jag forska och sen beställde jag tid och nu sitter jag här, med nya linser i ögonen och glasögonen bortglömda i någon låda. Vilken befrielse!! Sen är ju såklart inte synen perfekt ännu, det är bara 2 veckor sedan operationen,  jag håller fortfarande på med en massa droppar och vissa avstånd har inte satt sig än, men alltså, jag knallar omkring i livet utan att behöva tänka på glasögon och linser... otroligt för någon som haft glasögon på näsan sedan 14-års ålder.

Med vikten har det gått sämre, mycket sämre. Jag registrerade min vikt till 136,1 kg idag. Det känns fruktansvärt hemskt men så är det. Jag mår inte så dåligt som jag har gjort tidigare men kroppen behöver hjälp, helt klart. En kompis hörde av sig och undrade om jag ville hänga medhenne på Viktväktarna. Jag har varit där förut, många år sedan men jag gillade dem inte. Och så är det väldigt dyrt... nästan 400kr i veckan surprise Och visst, "Säger hon som lagt ut en förmögenhet på nya ögon..." ja.. precis... och det var värt varje krona men problemet är att jag blir inte av med 50 kilo på ett halvår. Min kompis kommer nog att bli nöjd efter 6 månader. Men inte jag... och att betala 400kr i veckan i ... 3-4 år. Tja, ni kan ju köra matematiken där crying

Men, vi kan ju fortfarande vara "Pepp-kompisar" ändå tänkte jag. Fast jag kör mitt race, här istället. För här vet jag att det kan fungera. Jag har läst era bloggar, en del har jag kommenterat (tills min telefon började konstra) och jag får sådan energi, inspiration och motivation från er. Och det är en trygghet att vara här också. 

Jag tar ett steg i taget, så får vi se vart det leder mig.

Ha en skön sommar mina vänner heart

Gillar

Kommentarer

  • 14 juli 2019 09:13

    Tack LissaL, det är verkligen en befrielse laugh

    Vad vikten anbelangar är jag nöjd med att jag är iallafall 9 hekto under min startvikt förra gången wink Men som du säger, vi knaprar bort lite i taget. heartheart

  • 14 juli 2019 10:31

    Grattis Kicki till nya ögon! Jag har funderat på det själv men fegar, som du, på själva grejen att bli pillad och skrapad på ögonbollen, liksom. 

    Jag blir gärna pepp-kompis om du vill. Vi ligger i samma viktklass och det är inte så många här som gör det. Jag kör ketogen kost och är fortfarande på kickstart, tredje veckan. 

    Hör gärna av dig om du känner för det. Jag skulle uppskatta att ha någon i samma sits att bolla med. Min viktresa är planerad över två år. Det kan kännas övermäktigt när man tänker på det. 

    Kramheart

  • 14 juli 2019 19:41
    gittan52

    Jag läste din nya Profilinfo och tänker på en låt jag skrev en gång, då jag mådde väldigt dåligt.

    ”Berget är så brant, och det är lätt att falla ner. Jag har ramlat många gånger och skrubbat mina knän, men jag reser mig, reser mig igen”

    Och du reser dig igen! Kanske väljer du en annan, inte lika brant, väg upp och kanske faller du inte lika lång. På sikt kanske du bara snubblar lite ibland.

    Rent egoistiskt är jag glad att du väljer MD igen så att vi får ta del av dina tankar!

    Kul att du är nöjd med dina linser!

  • 15 juli 2019 17:21
    Arrietty

    Å grattis till nya ögon, det är något jag borde gjort medan jag fortfarande tjänade pengar men jag vågade aldrig riktigt och nu är det för sent. Jag hade inte glasögon som tonåring fast det nog hade behövts, de första var jag tvunen att skaffa när jag tog körkort. Sedan blev det linser elelr snarare en lins eftersom jag bara använder den på ena ögat. Nu börjar jag få åldersförändringar så nu är det problematiskt.

    Vikten... inte roligt. Jag vet inte vad som skulle hjälpa för mig, låsa in mig förmodligen.

Logga in för att skriva en kommentar.