300 g kyckling och nästan en glimt av något förbjudet...
Nu jäklar är jag MÄTT! Har precis käkat en sen lunch (de blir visst bara senare och senare trots att jag går upp tidigt, skumt) bestående av kyckling, sallad och sås. Köpte kycklingfilé i veckan och upptäckte igår att bitarna var enormt stora - en filé vägde nästan 300 gram! Funderade på att ta halva, men tänkte äh - det är bra muskelmat! Och så skippade jag potatisen istället. Otroligt vad proteinet mättar, var vrålhungrig innan efter träningspasset som blev rätt långt, men nu är jag "behagligt proppmätt". Inte sådär spymätt som man kan bli av att äta mkt mat ibland, utan ganska väldigt full i magen men inte så det stör eller känns obehagligt. Perfekt känsla såhär på lördagseftermiddagen! Speciellt eftersom jag inte kommer äta så mkt mer idag, det blir den vanliga räkmackan ikväll och kanske en drickkvarg som Arla har börjat med. Goda som tusan och med 20g protein per flaska, vilket är jäkligt bra för en så god dryck, som dessutom har ganska lite kalorier.
På gymmet idag blev det tung bänkpress - fem set med fem repetiitoner vardera på 42,5 kg! Sista repetitionerna var tunga, men inte så det kändes omöjligt, jag pressade upp alla med godkänd teknik. Kändes det som iaf, vet ju inte hur det såg ut utifrån... :P Körde vidare med lite knäböj för att nöta teknik, och så fokus på ryggen och till sist lite hantelpress. Avslutade med en trekvart på crosstrainern och det var då jag nästan fick se något förbjudet. Konditionsmaskinerna är vända mot "lyftarplattan" eller vad de kallar det, där det finns massa stänger, bänkar och lite smått och gott. Såg en kille som låg på en bänk och gjorde benlyft. Tröjan hade halkat ner så magen syntes och jag såg att för varje lyft så gled byxorna av en liten bit. Jag trodde han själv skulle inse det och avbryta, men icke - han fortsatte köra på och till min stora förskräckelse gled byxorna längre och längre ner. Jag ville vända bort blicken - det var som att se en olycka på väg att hända, men jag kunde inte, jag fortsatte stirra och när killen satte sig upp efter sista repetitionen så var byxorna så långt nere att de var någon millimeter - millimeter! - från att visa det allra heligaste.
När han satte sig upp så drog han direkt ner tröjan, MEN - han drog inte upp byxorna! De hängde där de hängde och jag tänkte hela tiden "men dra upp dem då! Dra UPP dem!". Uppenbarligen har jag inga telepatiska förmågor för han fortsatte träna med byxorna nästan i knävecken och allt jag kunde tänka på var "en millimeter... bara en millimeter".....
..................................
Hm, har jag sagt att jag är singel och inte har fått till det på länge? Ska ta en kalldusch nu.......
Gillar
Kommentarer
-
Läste detta för gubben....vi skratta sååå....båda två 😄😆 riktigt såg dig "flukta" 👏👍
-
Haha! "till min stora förskräckelse gled byxorna längre och längre ner" ?? Du menar väl förtjusning?
-
Haha, ja kalla mig fluktarn bella! :P
Tänkte skriva det opnol, men kunde inte riktigt formulera mig utan att låta... jag vet inte, ännu snuskigare? :P
-
Bra jobbat! Tog precis 50 i bänk i måndags * 1, så jag får fortsätta nöta lite till på 40-talet innan jag känner mig reda att prova 50 igen :D
Tror det hade varit hur roligt som helst om han tappat brallorna. När jag ser bilder på män som tävlar i små byxor, typ classic body building är det första jag tänker "hej, lille snoppen!" för det är typ det enda jag ser. Den söta lilla bulan mellan enorma muskliga lår. Vill typ klappa lite...
Logga in för att skriva en kommentar.