Dag 6 av 33 - viktfunderingar och mat som belöning.
Swosh sa den här jobbveckan och drog förbi! Jag har hållit mig till planen både när det gäller mat och träning, och ärligt talat - kroppen mår så jäkla bra just nu! Tränade tis, ons och tors, och det var ganska tungt, framförallt styrkepasset på onsdagen. Första styrkepasset på säkert 5-6 veckor, innan jag blev sjuk, så det är klart att det kändes i kroppen. Jag tog dock ett lugnt pass med fokus på att bara göra alla övningar och väcka liv i musklerna igen. Igår blev det en vilodag och idag körde jag ett ordentligt styrkepass på förmiddagen, precis som jag brukade göra när jag pluggade och hade mer tid för träning. Och jäklar vad skönt det var! Inte alls lika tungt som i onsdags och ingen huvudvärk, som jag fått av passen tidigare i veckan.
Jag kan ju också säga att det var länge sedan jag vaknade en lördag och varken var bakfull, sjuk eller utmattad. Visst var jag lite sugen på ett glas vin igår, men det var egentligen inga problem att stå emot. Det viktiga tror jag är att man har bestämt sig. Ordentligt. Jag SKA stanna hemma, äta bra och sova tidigt, för min kropp vill det. Inte "jag borde...", "egentligen skulle man kanske..." och "det vore ju bra att...". Att jag dessutom berättat för alla att jag ska ha vit månad hjälper såklart - jag kan ju inte backa nu liksom. Och OJ vad värt det beslutet kändes imorse! Förutom träningen har jag hunnit fixa lite saker till jobbet, druckit kaffe i lugn och ro, och lagat en god lunch, bestående av en smalare variant av tacogratäng, tortillabröd och sallad.
Fredag är min vägdag och vågen igår visade på 79,1, alltså ett minus på 0,8 kg sedan förra veckan och jag är tillbaks på vikten jag hade före jul. Dock så känns inte den vikten så eftersträvansvärd, eftersom jag under hösten gick upp ca 4 kg... Såg ett inlägg där någon, kommer inte ihåg vem, funderade på det där med målvikt, vilket fick mig att börja fundera på det också. Jag har nog skrivit om det förr, men det tål att tänkas på igen.
Min första målvikt för ett par år sedan var under 60 kg, men jag insåg ganska snabbt att det var dumt att sträva efter en vikt som jag bara haft när jag mått jättedåligt, inte ätit och inte tränat alls. Jag satte den då till 62 kg, vilket kändes rimligt till en början. Det är runt 62, eller straxt över, som jag vägt under större delen av mitt vuxna liv, från typ 17 års ålder. Sedan började jag styrketräna mer och mer, och jag insåg att 62 kg med större muskelmassa inte är rimligt, med tanke på att jag inte hade en enda muskel när jag hade den vikten senast. Därför är målet just nu 65 kilo. Vi får sedan se när jag närmar mig målet hur det känns - kanske höjer jag eller sänker något kilo.
Det är för övrigt jäkligt konstigt det där med vikt, hur känslan i kroppen kan vara så olika trots samma vikt! Jag har känt mig hyfsat smal på 75 (i somras) och megatjock på 72, trots att den objektiva bilden såklart är att jag egentligen ser typ likadan ut på dessa vikter, kanske något större på 75. Men min erfarenhet säger mig att 3 kilo, det ser bara en själv skillnad på, ingen annan kommer märka att man lagt på sig 3 kilo... Om man inte är väldigt kort förstås, då kanske det märks. Men på mina 170 cm är 3 kilo inte mycket, visuellt sett. Däremot kan det KÄNNAS som oändligt mycket, och ofta är vi ju väldigt snabba med att ta våra känslor för fakta, när de i själva verket är rätt irrationella och faktiskt bara en produkt av våra tankar...
Hursomhelst, jag började också tänka på det här med delmål, vilket den grymma mosel skrev om häromdagen, och jag håller med - delmål är bra! Jag har egentligen bara det första klart för mig: under 75, och sedan stanna under det strecket! Kanske att jag tillochmed tar en liten paus och försöker ligga på balans ett tag, så att jag inte går den här vanliga fällan och tror att jag kan äta typ vadsomhelst och att det ändå är lugnt...
Nästa mål är mer diffust, men min plan är detta: under 70 kg innan juni, och sedan hålla den vikten resten av sommaren, för att sedan ta de sista fem kilona till hösten. Ju längre under 70 desto bättre, för jag vill inte att vågen ska gå över den vikten under sommaren. Visst vore det härligt att hinna nå målvikten innan sommaren, men jag försöker vara lite realistisk här - om jag ska lyckas med det behöver jag i princip gå ner ett hekto fett per dag från och med idag, och det kommer jag faktiskt inte att lyckas med. Eller, det skulle såklart gå, men det skulle kräva totalt fullt fokus exakt varje dag, och det vill jag inte. En 33-dagars utmaning känns lagom tuff - en 150 dagars skulle få mig att tröttna långt innan målet.
När den här utmaningen är klar ska jag belöna mig med ett besök på Burger King...
- ÅH HERREGUD VAD SÄGER KVINNAN? SKA HON BELÖNA SIG MED MAT? ÄR HON FULLSTÄNDIG IDIOT? FATTAR HON INTE ATT DET ÄR ETT JÄTTEDÅLIGT BETEENDE? HON BORDE TA EN MASSAGE ISTÄLLET, ELLER KÖPA ETT NYTT KLÄDESPLAGG OCH VERKLIGEN LÄRA SIG ATT INTE ANVÄNDA MAT TILL NÅGOT ANNAT ÄN BRÄNSLE!! HERREGUD HON KOMMER GÅ UPP ALLT DIREKT HON KLIVER IN PÅ BURGER KING, STACKARS SATE....
URSÄKTA MIG, men ja, jag tänker använda mat som belöning! Mat ska inte fylla känslomässiga tomrum (de är alltid alldeles för stora) eller användas för att dämpa ångest, tristess eller ensamhet. MEN. Att mat kan vara belöning är faktiskt totalt integrerat i vår kultur. Det behöver inte vara något dåligt! Varför äter vi extra gott på fredagen? Jo, vi belönar oss för en avklarad vardagsvecka och firar att det är helg. Att fira och belöna sig går lite hand i hand. Och jag upprepar: jag är helt övertygad om att detta inte behöver vara något dåligt. Grunden är förstås att ha ett hyfsat enkelt förhållande till mat och inte låta det gå överstyr. Jag tänker aldrig säga att jag aldrig mer ska äta onyttigt - jag ska istället lära mig att begränsa det. För burger king ÄR gott. Ibland. Inte alltid.
Mat är inte bara bränsle. Det är njutning, samvaro, belöning och firande - ibland. Inte alltid.
Gillar
Kommentarer
-
Det ska va' gött å leva...🌹👍inom rimliga gränser.😬
-
Duktigt att du tränat, ätit bra och gått ner i vikt! Jag gillar ditt inlägg skarpt och jag håller med om att man kan äta som belöning/ för att fira! Jag ska äta onyttigt på måndag för då fyller jag år! ❤️
-
Så sant så Bella! :)
Tack Markli! Och det tycker jag du gör helt rätt i! :)
-
Grattis till den fina viktnedgången!
När det gäller delmål kanske ska du ha ytterligare något på vägen?
10 kg till juni är ett stort mål och kanske lättare att hålla i om man kan sätta check på lite mindre delmål?
-
Tack FrkM! Ja, det har du rätt i - jag hade tänkt skriva något om fler delmål, men fastnade i tankarna kring mat som belöning :P
Logga in för att skriva en kommentar.