Det är svårt att gå ner i vikt!

Jacob Gudiol har skrivit ännu en grymt bra artikel om viktnedgång, denna gången i SvD. Som vanligt ger han en vetenskaplig känga till alla genvägar och mirakelmetoder och berättar vad som faktiskt är viktigt. Han summerar de tre viktigaste punkterna när man går ner i vikt och vill stanna där: att få i sig alla mineraler och vitaminer kroppen behöver, protein och styrketräning. Oavsett vilken "diet" man följer är det dessa faktorer som avgör om man tappar fett eller muskler - och det är ju givetvis fettet man vill bli av med, inget annat. Vågen går långsammare neråt på samma kaloriunderskott eftersom ett kilo muskler har mindre kalorier än ett kilo fett - men det är ju inte siffran på vågen som är det viktiga, utan att bli av med fettet, inget annat.

Jag tycker följande citat från artikeln är väldigt bra: "Viktnedgång är onekligen väldigt svår att uppnå i praktiken. Det finns många som påstår motsatsen men de ljuger och ingen sitter på någon hemlighet." Rakt på sak och väldigt sant. För visst kan det kännas bra och stundtals enkelt när man är "på banan", sköter kosten och träningen och vågen visar neråt - men ingen av oss här som kämpat med vikten ett tag skulle någonsin påstå att det är enkelt. Jag tyckte det var superlätt när jag gick med i viktväktarna januari 2012 och jag rasade 20 kg på ett halvår. Jag (som även i vanliga fall har vissa besserwisser-tendenser) satte mig på väldigt höga hästar och tyckte att det där med att gå ner i vikt, det är väl ingen konst! Jag delade säkert ut ogenomtänkta råd och tyckte att jag visste hur man gjorde - jag hade ju klarat det!

Jo tjena. Tre år senare är jag betydligt mer ödmjuk (hoppas jag iaf). Nej, att gå ner i vikt och sedan bibehålla den nya vikten är allt annat än enkelt. Det är givetvis inte omöjligt, men man ska inte underskatta prestationen det tar att ändra sin livsstil. Inte bara för en vecka, en månad eller ens ett år - hela livet måste ju ändringen bestå. Jag har lärt mig massor om kost, träning och framförallt hur just min kropp svarar på dessa saker, och jag försöker se min arsenal av misslyckanden som något jag inte bara kan lära av - jag MÅSTE lära av dem, annars kommer jag aldrig klara det.

Imorgon är det fyra veckor som funkat väldigt bra - ingen alkohol, inget godis, inget fikabröd förutom en kaka för nån vecka sedan. Har haft kaloriunderskott varje dag och tränat mer än någonsin. Det känns som att jag gjort det här jättelänge nu, men vad är fyra veckor av resten av mitt liv? Ingenting. Vågen tickar sakta, sakta neråt och jag försöker använda Guddis artikel som motivation nu när det känns trögt - det går sakta för att jag äter mycket protein och styrketränar, det är fettet som långsamt försvinner nu och musklerna finns kvar. Jag mår väldigt bra i kroppen, jag vill tänka att nu har jag faktiskt lyckats bryta mina dåliga vanor, men jag vet ju att det inte är så enkelt.

Fyra veckor är gjorda. Nu är det bara resten av livet kvar.