Nykter i 26 år
Vi satt i godan ro och avnjöt en härlig måltid ute på altanen. Samtalet halkade in på missbruk. Denna sommar verkar det vara ett ständigt återkommande tema i mitt liv. Per (som heter någonting annat) började berätta om sitt liv som nykter. Jag smuttade på mitt vin och lyssnade uppmärksamt. Plötsligt slår det mig att jag och flera med mig runt bordet sitter och dricker alkohol. Per dricker vatten. Jag frågar om han tycker det är jobbigt att jag dricker vin framför ögonen på honom. Han förklarar då att han skiljer på sitt drickande och andras drickande. Sitt val och andras val. För ett antal år sedan var han vinimportör och det var då han lärde sig skillnaden på sitt drickande och andras drickande.
Vårt samtal fortsatte dagen efter och då berättade han om sin kamp att hålla sig nykter. En kamp som har hållt på i 26 år. Han berättade också att enligt statistiken är det endast 1% av missbrukarna som klarar av att leva ett nyktert liv. En väldigt nedslående siffra. Jag hoppas att Per tillhör den procenten. Varje vecka går han på AA-möten. Fortfarande, som han gjort i 26 år. Jag kan inte annat än beundra honom. Numera tillhör han veteranklubben. Det vi pratade mycket om var hur jag kan stötta Chrisse i hans kamp mot missbruket. Pekpinnar är farliga. Bättre är att finnas och lyssna. Dessutom är det viktigt att jag sätter gränser för att inte bli "uppäten". Skulle jag få problem i min stöttning ska jag ringa Per som kan hjälpa mig att hjälpa Chrisse.
Gillar
Kommentarer
-
Vilken styrka! Att både beundra och bli inspirerad av.
-
Det är gudskelov inte vanligt att folk som har 26 nyktra år återfaller – men det händer. Men under mina tolv nyktra år i AA har jag aldrig hört att det hänt någon som fortsätter att gå på öten. De som återvänder efter ett återfall berättar utan undantag att det börjad emed att de trodde att de var "friska" och inte längre behövde mötena.
Det jag inte heller visste skulle hända var att jag numera inte går på möten för att hålla mig nykter, jag håller mig nykter för att få fortsätta gå på möten. Man får så mycket mer än man räknade med, man får inte bara nykterheten utan en fantastisk gemenskap...
Under de första åren undvek jag sammanhang där det förekom alkohol, idag känns det inte som om det är någon risk med det. Däremot är det ganska trist, ni anar inte hur lite alkohol det krävs för att ni ska bli betydligt tråkigare än ni är nyktra... Och så har jag upptäckt hur viktig alkoholen är för många, serveras det inte alkohol har man inte "det goda livet". Idag umgås jag helst med nyktra människor, det betyder en annan livsstil än den "normala".
Medberoendet har jag också fått mycket hjälp med i AA. Att ha tillit till andras förmåga gör det lättare att stötta men ändå dra sunda gränser.
Senast uppdaterad 22 juli 2017 15:05
-
Vad duktig du är! I min ungdom valde jag många gånger att vara nykter på våra utekvällar då tjejgänget gick på disco. Dels var det praktiskt att kunna skjutsa hem alla men framförallt hade jag egentligen inte råd att dricka på krogen. Kompisarna köpte alkoholfria paraplydrinkar åt mig och vi dansade friskt. En natt vid stängning erbjöd vi en ung kille i vår ålder skjuts hem. Han undrade direkt vem som skulle köra, klok kille. När det gick upp för honom att det var jag som skulle köra vägrade han att åka med. Anledningen? Jo, han hade sett alla mina drinkar under kvällen och hur jag hade dansat. Han var övertygad om att jag var full. Det är inte svårt att ha både roligt och trevlig utan alkohol. Många gånger kan omgivningens inställning till alkohol vara värre om du förstår hur jag menar.
Jag tror att min vän Per kommer att klara av sin nykterhet livet ut.
Logga in för att skriva en kommentar.