Frukost, jobblunch och ögonmått

Jag sitter i köket och äter frukost och tänker på tre saker. Nej, egentligen tänker jag på mycket mer, men de här tre på temat mat och viktnedgång:

1. Frukost. Några dagar har jag, mot mina vanor, provat att skippa frukosten. Inte kaffet, men frukosten. Fördel: jag kan vara lite mer frikostig med lunch och middag. Bra när man gillar mat och inte har någon särskilt spännande frukost hemma. Nackdel: jag tycker om frukost. I dag till exempel: en liten skål turkisk yoghurt, den riktiga i platt rund burk med skinn på, med några valnötter, en tesked honung och en skuren paraguayo (liten platt persika). Mmmm.

Lösning: ät inte frukost "bara för att". Bara om jag faktiskt är hungrig och det finns något som lockar.

(Nej, jag blir inte godissugen eller så av att skippa frukost. Kanske blir det en tidigare lunch, men mina godisfällor ligger helt enkelt inte där.)

2. Lunch. Nu har jag semester och kan cykla omkring och ta någon smoothie till lunch bäst jag vill. Om två och en halv vecka börjar jag jobba igen. Då vet jag att jag vill ha mat vid tolvtiden, och så ligger den jättebra thaikiosken några tiotal meter från jobbet och någon matsäck får jag oftast inte med mig.

Visserligen har vi inte bara fri tillgång till frukt på jobbet, utan också råa grönsaker. Men jag brukar ändå vilja ha lagad mat, och om sambon har en matlagardag blir det middag när jag kommer hem. Han har varit kock och älskar att laga mat. Men ofta har han svårt att äta – det är mest när han lagar mat till mig som han blir hungrig under tiden och får i sig en ordentlig måltid. En del av min övervikt har därför uppkommit för att jag vill att han ska äta ... och så är det så gott.

Matsäck är lösningen, det ser jag ju. Gäller bara att ta sig tid. Skippa thaikiosken.

3. Gissningar. En sommar vägde jag maten, när jag var singel och ungarna fanns på annat håll. Oundvikligen urartade det i vägning av squashskivor och ingredienser i grytor och soppor. Effektivt i och för sig, men inte hållbart i längden, jag vill inte ha den relationen till mat. Dessutom ligger nog brevvågen i källaren någonstans. Så jag gissar när det inte finns info på förpackningen eller är lätt att mäta. Undrar om jag gissar väldigt fel. Nej, jag har ingen lösning. Ja ja, lite åt rätt håll går det ju i alla fall. Kanske tränade upp ögonmåttet den där sommaren.

Så, ut i solen.