Förlåt alla löpare!
Förlåt alla löpare. Det är inte av elakhet jag ignorerar er i joggingspåret. Trots era leende blickar och huvuden som nickar av nån slags samhörighetskänsla när ni möter mig på löprundan.
Min fokus ligger på mina fötter. Ett steg i taget. Ett hopplastegen när ingen ser. Några enstaka joggingsteg och resten en promenad i rask takt, som jag med ren tankevilja måste hejda från att gå ner i snigeltempo.
Och jag vet, tittar jag upp och ser era spänstiga steg, ert rasande vackra tempo, så är risken stor att min missmodan och hatkärlek kommer upp till ytan och jämför bort det lilla jag faktiskt lyckats åstadkomma med min promenad. Så förlåt mitt ohyfsade beteende i joggingspåret. Jag försöker bara överleva det jag är mest rädd för...att inte orka ända fram.
Gillar
Kommentarer
-
Tack. Nu skall jag ut och hålla ut igen
-
Det är underbart att du lyckas ta dig runt. Jag tror säkert att de du möter förstår det. Vi har väl alla varit där du är någon gång.
Håll ut!
-
Massa pepp! :-)
Logga in för att skriva en kommentar.