icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag är en kvinna mitt i livet som alltid haft ett något komplicerat förhållande till både mat och träning. Använder mat till att förstärka och bedöva känslor, och det är främst de mönstren jag försöker jobba med att bryta. Har ca 20 kg övervikt för tillfället. Har i mitt vuxna liv pendlat mellan 53kg och 84 kg, en jojobantare med andra ord. Kämpar också fruktansvärt hårt mot latmasken i mig, hittills står det typ 21-2 till latmasken, men skam den som ger sig! :)

Tänker med min blogg att jag ska kunna skriva av mig så utlämnande som det bara går. Det finns saker i min bakgrund och mitt nuvarande liv som jag inte berättat för någon, inte ens min bästa vän eller min man. Antar att jag är rädd för att bli dömd och bedömd..... Här känner jag dock, eftersom ingen här vet vem jag är IRL, att jag kan vara totalt öppen, och det kommer jag att försöka vara så gott jag kan. I min blogg kommer jag att avhandla både mat, träning men också den inre balans jag försöker finna.
31 juli 2013 17:56
2

Börjar återfå livsgnistan

Våren var en katastrof för mig; mådde dåligt både fysiskt och psykiskt. Grubblade mycket över livet, hur det varit, hur det är, hur det kanske kommer att bli. Barndom, nuvarande relationer och arbetssituation och frågor om hur/vad jag ska göra härnäst blandades huller om buller. Uppepå allt detta blev min pappa allvarligt sjuk, och efter en lång kamp gick han till slut bort. Sorgen blandades med lättnad att han äntligen slapp lida. Mycket märklig och jobbig känsla.... I samband med Pappas bortgång fick jag tag i en psykolog som jobbar med KBT och mindfulness. Fick "prata av mig" hos henne, och fick lite nya infallsvinklar till mina grubblerier. Det dök upp insikter, om mig som person t.ex. varför jag har ett sånt kontrollbehov i vissa situationer (när det andra gånger inte alls är så viktigt för mig) och varför jag uppfattar mig själv som två olika personer på jobbet och hemma. Nyttigt och bra för mig att få rota i..... Under en lång tid har jag ofta "maskat mig ur" sociala sammanhang, och de gånger jag inte kunnat göra det har jag pinat mig igenom det. Mina allra närmsta vänner (och familj) har jag haft behov av att träffa, resten av jordens befolkning kunde kvitta..... Har kombinerat min semester med annan ledighet och lyckats vara ledig i princip hela sommaren. Och vilken sommar vi har/haft!!! :) Jag har sovit otroligt mycket, jag som normalt sätt är morgonpigg har sovit till tio ibland elva på förmiddagen. Jag har njutit av ledighet och sol och familjens och vänners närvaro. Det är mycket länge sedan jag kände mig så här "på gång", och har uppskattat socialt umgänge. Så nu börjar jag bli redo att ta tag i de andra bitarna också, mitt förhållande till mat och träning! :)

Kommentarer

  • 31 juli 2013 20:01
    gittan52
    Jag beklagar din pappas bortgång. Men jag gläds åt att du haft en bra sommar där du har kunnat vilat ut ordentligt. Kan förbättras ditt förhållande till mat och träning om du mår bättre mentalt...
  • 1 augusti 2013 00:16
    KR1ST1NA
    Det låter litegrann som att du har gått igenom en tunnel men att du nu är ute på andra sidan, superfint! Det ger inspiration och hopp, särskilt den där biten med att du lyckats känna lust att umgås igen och inte bara göra det för att man "måste".

Logga in för att skriva en kommentar.