icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Jag är en kvinna mitt i livet som alltid haft ett något komplicerat förhållande till både mat och träning. Använder mat till att förstärka och bedöva känslor, och det är främst de mönstren jag försöker jobba med att bryta. Har ca 20 kg övervikt för tillfället. Har i mitt vuxna liv pendlat mellan 53kg och 84 kg, en jojobantare med andra ord. Kämpar också fruktansvärt hårt mot latmasken i mig, hittills står det typ 21-2 till latmasken, men skam den som ger sig! :)

Tänker med min blogg att jag ska kunna skriva av mig så utlämnande som det bara går. Det finns saker i min bakgrund och mitt nuvarande liv som jag inte berättat för någon, inte ens min bästa vän eller min man. Antar att jag är rädd för att bli dömd och bedömd..... Här känner jag dock, eftersom ingen här vet vem jag är IRL, att jag kan vara totalt öppen, och det kommer jag att försöka vara så gott jag kan. I min blogg kommer jag att avhandla både mat, träning men också den inre balans jag försöker finna.
26 februari 2013 20:13
2

Ingen morgonpromenad idag, som jag svurit på

...men det blev en efter jobbet, när solen höll på att gå ner, och molnen på himlen blev alldeles rödkantade. Skönt med lite frisk luft, och jag tycker jag får igång tankeverksamheten så bra när jag promenerar. Idag struntade jag i musiken. Älskar att ha favoritmusiken i öronen mest hela tiden, men "tvingar mig själv" att låta bli emellanåt. Istället lyssnade jag på trafikbruset, samtalet mellan en mamma och hennes barn på väg hem från dagis, kajorna som kraxade förbi (samma tid, samma plats, varje dag). Mindfulness! :) Fortsatte på det inslagna "mindfulla" spåret när jag kom hem och körde ett kort yogapass för ryggen. Mina känslor tenderar att sätta sig i musklerna, och just nu är det stelt och spänt både här och där. En kort stunds meditation fick avsluta det hela, sedan kändes det som fötterna var jordade igen, och varje andetag var djupare och lugnare. Yoga är väl för övrigt en av mina små revolter mot min frikyrkliga mor. När jag först började med yoga var det en inre kamp, min barndoms värderingar dök upp och jag undrade om det verkligen var ok med t.e.x mantran. Påkallade jag demoner? Tillbad jag någon "förbjuden gud"? Det tog ett bra tag innan jag kunde släppa känslan av att det var flummigt. Hahaha, rätt komiskt faktiskt, med tanke på att jag sedan jag föddes omgärdats av männiksor som talar i tungor....!!! ;) Ha en skön tisdagskväll allihopa!

Kommentarer

  • 26 februari 2013 21:49
    LadyG
    Tänk om fler vore närarande där de är, i nuet. Jag tror många skulle må bra av det.
  • 27 februari 2013 11:36
    ireneq
    Starkt jobbat att vara så "närvarande":-) Något jag verkligen borde försöka ägna mig åt. En period gick jag i grupp-meditation och kommer ihåg hur bra det kändes.

Logga in för att skriva en kommentar.