icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Tänkte jag skulle ta ett krafttag med de här graviditetskilona som bitit sig fast lite här och var och som verkar vägra släppa taget... Jag är nu beväpnad med matdagboken, vettig kost, promenader och planerar att inom en rätt snar framtid även införskaffa ett gymkort, så nu ska de rackarna motas bort en gång för alla! =)

Min stora last här i världen består av kaffe... Jag har insett att jag nog måste försöka minska lite på den konsumtionen. Även om kaffet i sig inte innehåller speciellt många kalorier så kanske det inte är så bra att dricka en sisådär 15 koppar/dag...? =S Konstigt nog så känns det svårare att dra ner på kaffet än att sluta röka - odd men sant. Rökningen ska jag också ta ett krafttag med, men en sak i taget nu! Vi börjar med käket och försöker komma ut och promenixa lite så ska nog resten lösa sig också... =)

Maten blir en nog så stor utmaning för mig. Jag är rätt bedrövlig när det gäller att äta men det är ju därför jag är här nu...

//N
10 januari 2013 12:24
2

Jag borde få årets bragdguld!

Ja, så känns det iallafall. Det är inte utan att vara mallig som det går att konstatera att jag, JAG!, har trotsat både isande vindar och isigt snöfall och trots allt kommit iväg på min lilla promenad. DET är inte illa! En normal människa brukar tycka att vintern är lite jobbig, att det kan vara lite kallt och att snön är rätt dryg men ljus och fin ändå... Jag är av åsikten att vintern inte är en årstid - det är en årligen återkommande naturkatastrof, jag lider mig igenom den med ledvärk som en direkt följd av kylan och snö är nog det äckligaste som existerar näst efter maskar... Nu kanske man får en större förståelse till hur ofantligt stort och ofattbart det är att undertecknad ens tänkte tanken att frivilligt bege sig ut i det vita äckliga därute (speciellt med tanke på att det pågick en lufträd med massattack av skiten ovanifrån också!) för att ta en promenad, vilket i sig är vansinnigt tråkigt... *S* Blev tyvärr lite senare än tänkt med förmiddagens mellanmål pga ett oplanerat utvecklingssamtal på dagis som hastigt och lustigt blev av i samband med att jag lämnade mini där... Men det får inte hindra. Har hunnit pilla i mig lunchen också. Blir bra det här! =D Kan jag då kan Du!!! Pepp till världen! //N

Kommentarer

  • 10 januari 2013 14:15
    Bra jobbat, ibland känns en promenad verkligen som att bestiga ett berg! =)
  • 10 januari 2013 14:38
    Tack! ...å visst är det exakt precis så. Men förhoppningsvis blir det där berget mindre och mindre i samma takt som jag blir dito. ;)

Logga in för att skriva en kommentar.