Steg 1 mot förbättring

Det här med socker är ju rätt spännande. Jag har låtit bli att äta godis och snacks sen i söndags och lider inte så mycket egentligen. Var tvungen att besöka sjukhuset igår för att kolla så jag inte fick några nya skador i trafikolyckan jag var med om i onsdags morse på väg till jobbet för framtida försäkringsärenden. Lyckades tigga till mig en veckas till sjukskrivning men sen måste jag återgå till att åka med SL till och från jobbet, jag har ju blivit bortskämd nu med att få åka taxi istället. Får ju sova en hel timme till genom att ha blivit berättigad arbetsresor av Försäkringskassan så länge jag är sjukskriven.

Tillbaka till sjukhuset; Jag var tvungen att gå in på Pressbyrån för att se om dom hade någon laddkabel till min iphone, och väl där inne så slogs jag av hur mycket onyttigt det finns i dessa butiker och hur sugen jag blev på allt onyttigt. Men jag lyckades undvika bullarna, godiset och läsken och kom ut med en laddarkabel, en naturell bubbelvatten och ett grönt äpple. Det kändes som ett nerköp i butiken när jag var sugen på en cola light men ändå tog bubbelvatten men satans så stolt och nöjd jag kände mig när jag kom tillbaka till väntrummet och hade motstått även denna frestelse. Saknade även ciggen igår medan jag väntade på att få träffa läkaren, men det stannar just där. Saknad men inte ett tvång!

Saknad är en hanterbar känsla, det är okej att sakna något eller någon som har hängt med i vått och torrt i 15,5 år, men saknaden måste också bara förbiflygande. Jag hade väl inte inte rökt på en månad och röksuget hade släppt, så åkte vi till Bauhaus och så fort jag gick ut ur bilen på parkeringen så kände jag ett sjukt stort röksug, jag stannade upp i just den stunden och började fundera på varför, och kom fram till att varje gång vi kommit till Bauhaus och gått ur bilen så har jag tänt en cigg och rökt den medan sambon gått in och börjat handla. Det kändes så skönt att få reda på varför jag blev så röksugen i den situationen när jag i vanliga fall inte hade det röksuget längre.

Det är även så jag vill känna med socker, godis, snacks och läsk; det är okej att sakna dom men det är inte okej att låta dom styra mitt liv! Att längta till nästa quick-fix i form av socker och sötningsmedel. Det finns ingenting i dessa saker som gör att mina problem försvinner, jag byter bara ut ett problem mot ett annat!

Och det är väl det som det största av mina problem! Jag är en missbrukare som byter missbruksinriktning lite grann emellanåt. Men jag ska försöka komponera ihop en egen variant av 12-stegsprogrammet så att jag faktiskt får något konkret att arbeta med. För som jag skrev i något tidigare inlägg att bara gå ner i vikt kommer inte att hjälpa mig det långa loppet, för att verkligen förändras måste jag göra upp med min missbrukarpersonlighet och förändra mig själv i grunden!

Så nu går det första steget till förändring enligt mig själv:

1. Jag erkänner att jag är maktlös inför sockret, att jag har förlorat kontrollen över mitt liv.

Enligt AA:

1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen, att vi förlorat kontrollen över våra liv.

Och visst är jag maktlös på det sättet att jag aldrig får nog, har jag väl börjat äta godis så äter jag tills det tar slut. Ingen självbehärskning alls. För hur många gånger har man inte tagit bara en liten bit till när man väl börjat. Det är inte att ha kontroll över sitt eget liv!

Så nu har jag flummat klart för idag, ska nu försöka se till att överleva helgen utan större snedsteg. Jag har en halvpåse ostbågar jag planerat äta upp för sen är godiset slut hemma.