icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Sedan barndomen har jag kämpat med min vikt, men mer än något annat, min självbild. Fick tidigt höra från närstående att jag behövde gå ner i vikt, äta mindre osv vilket påverkade mig mycket i tonåren. Trots att jag var normalviktig i ett par år så hade alla kommentarer övertygat mig om att jag inte dög, och maten blev min tröst och jag utvecklade ett extremt sockerberoende som ledde mig till 180+ kilon som mest. 

Jag har prövat de flesta dieter och brukar kunna rasa i vikt de första månaderna, för att sen träffa en spärr och gå upp allt och lite till. Det känns lite som att detta är min sista chans att gå ner i vikt och bli hälsosam. Jag har levt i 27 år men inte upplevt mycket alls då vikten varit som en mur runtom mig, men nu är jag redo att leva lite och riva muren.
1 februari 2015 19:02
7

Nypepp!

Ja, nu blev det igen ett bra tag sedan jag senast skrev. Men som jag skrev då hade allt urartat efter mitt privata lilla nyårsfirande och tyvärr var det inte helt lätt att komma på rätt spår igen. Någon vecka in i januari började jag känna mig krasslig, och på grund av att jag dragits med mycket luftvägsproblem tidigare så vågade jag inte träna. Sedan blev jag rejält sjuk och då var det verkligen inte tal om någon fysisk aktivitet alls, inte ens att gå i trapporna. Så sammanfattningsvis har januari inte gått bra, men jag tror också det kunde ha gått värre då jag varvat det dåliga med bra ibland, ätit nyttiga rätter och inte vräkt i mig sätt i samma volym som annars. 

Häromdagen så kände jag att jag inte skulle orka sätta igång igen nu till februari heller. Det fanns så mycket gottgott till försäljning just nu i mina lokala affärer att det inte kändes lönt att motstå, så jag hade inte ens tänkt försöka. Men så hände det! Igår kväll kom motivationen plötsligt tillbaka, som aldrig förr! Skit i vilken dag i veckan eller månaden det är, nu sätter jag igång.

Vad föranledde detta nytänk? Jag var inne på Facebook och hade blivit rekommenderad att "frienda" en tjej jag gick i högstadiet med så nyfiket gick jag in på hennes sida, och därifrån kom jag till ett par andra gamla klasskamrater. Har inte träffat någon av dessa på tolv år snart och började faktiskt må fysiskt dåligt av att se bilderna på dem. Jag förstår att det låter som att jag jämför mig själv med dem, vilket man inte ska göra, men riktigt så var det inte. Men att se bilder på deras liv idag fick mig att känna att jag stått still sedan dess. Det var en sådan chock att se att de faktiskt gått och blivit vuxna, som om jag inte hade blivit det än. Det var ju i högstadiet min vikt verkligen började urarta och den har fortsatt att göra det sedan dess, och jag fortsätter att låta det stå i vägen för det jag vill åstadkomma i mitt liv. Visst, jag har skaffat mig en utbildning och ett jobb, köpt en lägenhet, men innerst inne känner jag mig som samma person som för tolv år sedan. Jag vill inte stå stilla längre! Jag vill och kan inte längre låta vikten stå i vägen för mina mål och drömmar!

Det peppet fanns med mig in i idag, och jag till och med tagit beslutet att börja spela min sport igen, trots att jag inte tidigare känt mig redan. Så nu i helgen ska jag fan gå på träning för första gången i år! Så fort min förkylning är helt borta ska jag också pallra mig till det nyöppnade gymmet i området där de har gratis träning en vecka. Jag kommer inte nödvändigtvis fortsätta på gymmet, men det blir en kickstart i alla fall. Idag har jag annars suttit och tittat igenom alla mina kokböcker och skrivit ner recept som jag kan göra de närmaste veckorna, så mitt matschema är så gott som klart fram till min Österrike-resa, vilket känns toppen! Jag gick också till affären och handlade lite grönsaker som behövdes till nämnda recept, och trots att det bara är första dagen i min socker-avvänjning så tvekade jag inte en sekund. När jag kom till kassan höll jag nästan på att gå ägna tid åt godishyllan av gammal vana, men hindrade mig själv då det är dags för nya vanor. Kände mig riktigt stolt när jag gick ut därifrån, men visst, det är bara första dagen på en lång, lång resa, men som det sägs "every journey begins with a single step".

Gillar

Kommentarer

  • 1 februari 2015 19:08
    Patzy

    BRA! Låt inte din vikt stå ivägen för dig i ditt liv, ge ingenting den makten smiley

    Kämpa på! 

  • 1 februari 2015 19:32
    properra

    Du kommer klara denna viktresa! Du är så ung och har hela ditt liv framför dig. Hälsan är det viktigaste som finns och vi måste vara snälla mot våra kroppar. All lycka och pepp!

  • 1 februari 2015 19:34
    Nyamig

    Hej. Tack för att du är så fint öppenhjärtig om ditt liv och var du står. Jag känner igen mig i vissa delar. Jag är så glad för din skulle att du har gått ner lite. Du är nog på god väg. Och som du skriver... every journey begins with a single step, Det är så sant. Ha det så bra. Lycka till!! Bra att du inte skall låta vikten stå ivägen för ditt liv!!

  • 1 februari 2015 20:16
    PRIMALIV

    Bra! Skriv här varenda gång du lyckas "lura" godis och kakor, så blir du peppad.

  • 1 februari 2015 21:04
    utter

    Heja dig! Vad roligt att du börjat med din sport igen! :-)

  • 1 februari 2015 22:45
    ImmaAmmi

    Grattis till ditt nya "jag"!

  • 1 februari 2015 23:46
    Bella50

    Susan "knii..p" Lanefelt har ett motto.

    "Man ska inte sluta...man ska börja"

    Det har du gjort nu. Din resa mot det liv du vill leva.

    Vi finns här ...glöm inte det. Lycka till yes

Logga in för att skriva en kommentar.