icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Sedan barndomen har jag kämpat med min vikt, men mer än något annat, min självbild. Fick tidigt höra från närstående att jag behövde gå ner i vikt, äta mindre osv vilket påverkade mig mycket i tonåren. Trots att jag var normalviktig i ett par år så hade alla kommentarer övertygat mig om att jag inte dög, och maten blev min tröst och jag utvecklade ett extremt sockerberoende som ledde mig till 180+ kilon som mest. 

Jag har prövat de flesta dieter och brukar kunna rasa i vikt de första månaderna, för att sen träffa en spärr och gå upp allt och lite till. Det känns lite som att detta är min sista chans att gå ner i vikt och bli hälsosam. Jag har levt i 27 år men inte upplevt mycket alls då vikten varit som en mur runtom mig, men nu är jag redo att leva lite och riva muren.
7 januari 2015 06:48
5

Pinsamt

Det finns dåliga dagar och så finns det pinsamt dåliga dagar! Faktum är att jag skäms så mycket att jag inte ville skriva något om det, men i och med att ärlighet är min nya policy så har jag inget val. Dock hade jag gärna stuckit huvudet i sanden och låtsats om ingenting, men det hjälper knappast läget så bara att bekänna färg.

Vad är det då som hänt? Jag har gått upp i vikt... rejält. På bara en vecka. Närmare bestämt 7,6 kilo. På en vecka!

Hur hände då detta? Sista invägningen för året var den 31 december, vilket kändes rätt perfekt. Jag bestämde lite innan att jag på nyårsafton därför skulle tillåtas äta lite extra gott innan ett nytt år började. Jag var fast besluten om att börja året på ett bra sätt så det skulle bara vara tillåtet att svulla på nyårsafton. Jag borde vetat bättre...

Kunde inte bestämma vilka godsaker jag ville ha så jag köpte lite allt möjligt, i och med att det ändå bara skulle bli tillåtet en dag. Men i och med att min tolerans för mycket mat hade sänkts under den tiden jag varit duktig och ätit måttligt så fick inte mycket plats. Så där satt jag vid midnatt, helt proppmätt och med mer än hälften kvar. Jag antar att sockermonstret inom mig tog över för jag blev övertalad att det vore ett slöseri med pengar att slänga allt, så jag skulle tillåta mig själv en dag till med gott. När allt fortfarande inte var slut blev det en dag till och en dag till. Då hade det mesta av mitt "ursprungliga" tagit slut men jag hittade annat gott jag resonerade att jag ville "ta farväl av" innan jag skulle skärpa mig igen. Sedan tänkte jag på det jag skrev om förra gången, att det var så tråkigt att sitta hemma och göra inget, så jag tillät mig själv att fylla den tiden med småätande, men idag den 7/1 när jag börjar jobbet igen så skulle det vara nog. Så därför stod jag på vågen imorse med skämsstruten på. 

En vecka av svullande och jag är i stort sett tillbaka där jag startade för en månad sedan. Allt mitt hårda jobb förgäves. Och nu är det bara lite mer än 1,5 månad tills jag ska till Österrike så jag måste verkligen, verkligen skärpa mig om jag ska komma i flygstolen då. Jag försöker tänka positivt; det är "tom" vikt som jag lätt tappar, jag har lärt mig min läxa osv osv, men just nu är nog det bästa för mig att skämmas litegrann. 

Kommentarer

  • 7 januari 2015 07:25

    Tänk att kroppen mest lagrat vätska på de där kilona och att när man återigen skärper kosten så går det snabbt att bli av med vätskekilona.

    Kör hårt och kämpa.

  • 7 januari 2015 08:36
    gittan52

    Jag ser att du är plusmedlem så ta nu vara på alla fördelar det för med sig!

    Börja planera din mat och registrera i MD. Du får då veta så mycket mer än bara antal kalorier du får i dig.

    Varje gång du står där och ska välja mellan att äta, eller inte äta, den där godisbiten som frestar dig, försök då tänka dig hur det känns när du bekvämt sätter dig i flygplansstolen på väg till Österrike! Du känner dig nöjd och stolt över dig själv och ser även med tillförsikt fram emot fortsättning på din viktresa wink

     

  • 7 januari 2015 09:58
    utter

    Massa pepp till dig!

  • 7 januari 2015 10:29
    Donnina

    Hur äter du, LCHF eller? Ser att du kan äta 2715 kcal och gå ner i vikt, men det låter väldigt mycket. 1000 kcal mindre är 1715, - mycket det också. Har du kontakt med någon läkare på viktenhet eller dietist? Vad säger de? Har du tänkt klara din viktnedgång alldeles själv? Hur som helst, här på MD och genom alla bloggar kan du ju få hur många goda råd som helst men om du ska bli av med sötsuget måste du ta bort nästan alla kolhydrater, inte bara godis. Ingen quick-fix, men det går,- "piska och morot" men mest "piska" tror jag på. Kämpa och lycka till !! yes

  • 7 januari 2015 15:36
    ylrikan

    Du har halkat tillbaka ett pinnhål eller två och jag förstår att du tycker det är jobbigt, men heder åt din ärlighet och din insikt. Det är inte försent att ta nya tag, göra nya försök att nå utsatta mål. Du ger inte upp!! Kämpa på och massa pepp till dig.yes

Logga in för att skriva en kommentar.