Äta bör man, eller?

Jag funderar på viktnedgång. Tidigare när jag gått ner i vikt har jag gjort det genom att ligga under 1000 kcal per dag. Ibland har mitt mål varit att motionera så mycket att jag har alla kalorier kvar i slutet av dagen. Det har funkat och jag har faktiskt mått bra under tiden även om jag ibland varit trött och haft huvudvärk. Men det har fungerat. Alla andra metoder jag har använt mig av har inte funkat. Jag har testat GI, LCHF, matdagbok och att sluta äta socker m.m. Inget ger riktigt resultat och då ger jag upp. Jag tror att min kropp ständigt söker efter ett jämviktsläge, att den anpassar sig snabbt efter nya nivåer och håller kvar på samma vikt. Det enda sätt jag har fått den att ändra sig är genom att tvinga den att börja använda reserverna eftersom jag nästan inte ätit något. Jag drivs av framgång och jag tror det är det som gjort att jag klarat hungern, faktiskt har jag börjat gilla den ibland. Den har varit ett tecken på att jag kommer gå ner i vikt. Samtidigt har det funnits en del av mig som kämpar mot den metoden, hur hållbart är det i längden att ständigt gå hungrig, att aldrig äta lunch med kollegorna? Visst det går ett tag men följden blir att kroppen försöker spara på energin eftersom den lever på ändliga tillgångar och inte på en konstant tillförsel genom mat. Problemet kom när jag hade nått mina 54 kg och insåg att jag inte borde gå ner mer. Att hålla vikten är fantastiskt tråkigt. Det finns ingen framgång, det går inte att mäta att hungern ger något mervärde eftersom målet redan är nått. Då försvinner drivet att orka ligga under existensminimum i kcal-intag. Och eftersom kroppen samlar all energi på lager som den kan då den tror att vi lever i svält ger varje extra kalori stora effekter på magen. På en sommar gick jag upp 9 kg bara av att leva normalt igen. Det var rätt knäckande, jag åt ju bara hälsosamt och normalt! Sen dess har jag inte gått ner kilona igen trots otaliga försök som runnit ut i sanden. Denna gången ska jag ha en annan strategi. Jag ska äta men vara strikt med vad jag äter. Jag ska träna men inte så hysteriskt mycket att 90 min träning ses som en vilodag. Jag ska gå ner i vikt men inte till 54 utan snarare 58 (eller åtminstone under 60!). Jag ska inte ljuga för kompisar att undvika att äta lunch men jag ska ställa krav på vad och när jag ska äta så det inte blir för mycket fika och fet mat. Lite hungrig ibland kan jag leva med att vara men den ska vara tillfällig. Jag tror på detta då jag har bra förutsättningar att lyckas eftersom min kropp på senaste tiden varit inställd på en diet på typ 2400 kcal och ingen motion. Genom att börja motionera och dra ned på intaget MÅSTE det ju funka! Eller...? Snälla...?!?

2 mars 2013 16:58

freiia

Låter vettigt, så önskar dig lycka till :-)
2 mars 2013 19:15

Health

Jag tror absolut det kommer funka! Det låter mycket sundare med denna strategi än den du hade tidigare om jag får säga vad jag tycker. Kroppen behöver ju kost för att kunna tillgodogörs sig träningen på bästa sättet. Om man vill bygga muskler behöver ju kroppen rätt sort kolhydrater, fett och protein. Jag tänker att det låter mycket sunt och bra att du äter och väljer sund mat och träna regelbunden. Men kroppen behöver även vilodagar jag har gått till en PT och han säger 1-2 vilodagar i veckan, man kan ta en promenad under vilodan men inte träna hårt. Kroppen behöver tid att återhämta sig med Lycka till!
2 mars 2013 19:16

Health

Detta för att inte bryta ner sin kropp man vill ju ha en frisk stark och hälsosam kropp som orkar mycket och håller länge. Så man blir en pigg och glad pensionär när det är dags för det :)

Scrollans blogg

Äta bör man, eller?

Kommentarer