Sockerberoende?

Idag är det fredag... fredag är en bra dag på många vis. Slutet på veckan, början på helgen. Kan det bli bättre? Ja det kan det faktiskt eller iaf för min del. För ikväll... ikväll ska jag köpa mig min godispåse som jag så ”länge” väntat på. Eller länge och länge, en vecka för att vara exakt. Den ska ätas och den ska njutas vilket inte är några större problem för min del. Mitt problem kommer efteråt när ångesten kommer. Ångesten över massa tomma- och egentligen helt onödiga kalorier. Alltid samma visa… Men sen jag blev medlem här och har större koll via matdagboken så har det faktiskt blivit bättre. Då kanske ni tänker "Men herregud männska varför inte bara låta bli att äta det söta så slipper du ångesten" Riktig så lätt är det inte för min del, jag älskar, verkligen ÄLSKAR smågodis och skulle säkert kunna leva på det om jag fick bestämma. Att leva utan godis är för mig som att leva utan solen om sommaren. Supertrist med andra ord! Ja så illa är det! Jag kan och vill inte sluta med något som jag verkligen tycker om. En del ser sin passion i goda viner och goda ostar eller god mat. Min ”passion” om jag nu har någon är det söta. Inte just socker i sig, tar ex aldrig socker i mitt te, i min fil eller liknande. Men smågodis och kolhydrater (som jag för övrigt äter i vad jag tycker är lagom mängd). Dessutom måste jag lära mig detta. Sockerberoende? Ja kanske är det så, men det är iaf ett beroende i den grad att jag själv kan kontrollera det… Så ikväll ska jag plocka mina favoriter i påsen, mysa ned mig i soffan och bara njuta av att det faktiskt är just Fredag.

Kommentarer

12 februari 2010 09:52

piwanek

Stardust, jag vet att det förmodligen är tjatigt med alla LCHF-are som pratar om att deras sötsug är borta. Mitt försvann dag två. Har festat två tre gånger med 85%-ig choklad. Tog en ruta igår. Men det ville sig inte liksom. Tyckte den smaka rätt trist. Samma sak med bröd, speciellt mammas surdegsbröd. Hon bakade varje vecka. Det är nog det jag saknar mest, om något. Jag har alltid varit glass-o-man. Kunde vräka i mig en 2 liters på 1-2 dagar. Och chips någon gång då och då. Numera undrar jag om jag någonsin kommer äta sådant igen. När jag går förbi glassboxen i affären känner jag inget sug alls. Tvärtom är det lätt att avstå. Fast alla är vi olika. :) Pepp!
12 februari 2010 10:08

annche

Jag tycker du gör helt rätt! Och om du har planerat in godispåsen och känner att du har utrymme för den så ska du absolut inte ha någon ångest!! Jag tror på aktiva val - har jag bestämt innan att jag får äta vad jag vill en viss dag/fest/annat tillfälle så gör jag det utan betänkligheter. Jag vill leva ett normalt liv och för mig innebär det att få gotta sig med bullar/kakor/tårta/godis/all sorts smaskig mat när det är tillfälle för det. Alltså allt är okej men inte alltid (den gamla härliga klyschan stämmer faktiskt för mig). Jag vet att alla LCHF-are pratar sig så varma för sitt sätt och jag tror dem i sådan mån att det säkert funkar för dem. Men det funkar inte för mig, jag har testat att leva på ett minimum av kolhydrater och insett att jag kan inte ha förbud mot livsmedel för då blir det inte ett naturligt sätt att leva för mig. Det här är ingen engångsgrej för min del utan det är såhär jag har tänkt leva resten av mitt liv...
12 februari 2010 12:56

Kicka

Jag var också godisälskare förut, tills jag tillsist bestämde mig för att jag hellre skippar de där godsakerna än har ångest varje gång jag äter dem. Så det blev nyårslöftet och hittills har jag hållt det! Äter andra saker istället, typ ananaschips och en chokladmousse med lite lite socker,kakao och äggvita i. Men jag tycker allt att du ska unna dig med gott samvete om du känner att det inte är något alternativ att lägga av helt med godiset. Pepp till dig!

Logga in för att skriva en kommentar.