icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Oftast sprallig och glad sjukgymnast med stort intresse för hästar och ridsport, dans och träning. Tyvärr med en lång historia av ätstörningsproblematik. Med hjälp av LCHF börjar jag nu få ett sunt förhållande till mat igen. Bloggar lite om mina tankar och känslor kring maten, träningen och livet i allmänhet.
7 oktober 2013 18:18
1

Balans

Snart en vecka har jag varit sockerfri nu efter flytten hit upp. Själva flyttveckan var som jag tidigare sagt katastrof, nu är jag lite på banan igen. Jag vet ju dock att det gäller att hålla djävulen på axeln på plats. Hon dyker upp då och då och frågar mig om jag ändå inte borde ta mig något, unna mig, strunta i allt. Det är så viktigt för mig att kunna plocka fram min målbild när det händer. Jag måste verkligen hitta anledningarna till att jag ska hålla mig ifrån socker och kolhydrater. Det handlar inte bara om vikten för min del. Visst vill jag väldigt gärna gå ner, men efter att ha levt länge med en ätstörning så är kroppen inte alltid logisk i sin viktnedgång. Den litar helt enkelt inte riktigt på mig. Därför gäller det att jag kan hålla mig på en linje, då lugnar sig både kroppen och huvudet och jag kommer vandra mot normalvikt. Det är ju nämligen så, det handlar om att hitta en balans i kroppen. Om jag svälter mig en dag och hetsäter nästa så kommer kroppen vara så otroligt förvirrad att vikten inte kommer ändras, inte åt det håll jag vill i alla fall. Min kropp behöver bli trygg med att den får frukost lunch och middag när den ska. Den behöver veta att det inte kommer en period av svält. Den behöver ett stabilt blodsocker, något som den bara kan få om jag håller mig ifrån socker och kolhydrater. Om jag kan klara att ge kroppen den tryggheten kommer den oxå att vilja sträva mot normalvikt, men gör jag den osäker så vet den varken från eller till och kommer inte vilja släppa på den energin den får i sig. För min del innebär LCHF just att ge kroppen den här tryggheten. Äter jag minimalt med kolhydrater och inget socker så kommer kroppen att lita på mig. Jag har hittills tappat 10 kilo utan att känna att det är jobbigt. Det blir aldrig svält, det blir bara en lugn trygg miljö för min kropp där den utan stress kan ta sig mot en normalvikt. Blodsockret blir stabilt, jag mår bättre både psykiskt och fysiskt och jag slipper dessutom det fysiska sötsuget som ökar risken för hetsätning. Mindre socker -> mindre hunger -> mindre sug -> Mindre risk för överätning/hetsätning. Borde inte vara så värst svårt att motivera sig va?!

Kommentarer

  • 7 oktober 2013 21:35
    Heja!! Känner igen mig mycket! :)

Logga in för att skriva en kommentar.