"Att äta sötsaker, fikabröd, snacks och liknande är förknippat med skam och skuld för många vilket jag tycker är väldigt synd..."
Hämtat från filibabbas blogg - från den 26/4 2010...
Ortorexi är en relativt "ny" ätstörning. Den drabbade är mer eller mindre besatt av att leva nyttigt. Man tränar väldigt mycket och är otroligt mån om att äta nyttigt. Man blir duktig på att räkna kalorier och vet exakt hur mycket man har ätit och hur mycket man "gör av med" genom träningen. Ortorektikern har alltså varken anorexi eller bulimi, men ligger antagligen i riskzonen för att utveckla någon av dessa två andra ätstörningar om man inte blir bättre.
Det paradoxala med ortorexi är att det är en allt annat än nyttig livsstil. Trots att man gör allt för att leva "nyttigt", så blir livsstilen väldigt osund. Dels på grund av att det antagligen är väldigt jobbigt psykiskt att vara så fixerad vid mat och träning, och dels eftersom ortorektiker faktiskt ofta utvecklar näringsbrist.
Det verkar som att ortorexi är en ätstörning som har ökat under de senaste åren. Jag tror att ökningen har flera orsaker. En av de största bidragande faktorerna till ökningen tror jag är media.
Det debatteras ständigt om hur man bör och inte bör äta. Man möts i princip dagligen av nya råd om hur man ska göra för att leva så nyttigt som möjligt och det är då inte så konstigt att tankarna hos många människor mer och mer upptas av hur de själva ska lyckas leva sunt.
Ofta tycker jag tyvärr att en sund livsstil likställs med att man är en bra person, alltså att man är lite "sämre" om man inte tränar och äter bra. Idag är den egna kroppen ett "projekt" för många (speciellt unga människor) och ens mål blir att ta hand om projektet så bra som möjligt. Det här kan dock gå till överdrift för vissa och leda till olika ätstörningar, som till exempel ortorexi.
Kroppen står i centrum i de flesta tidningar för unga tjejer och även i kvällstidningarna, vilket jag tycker är synd. Det ger signaler om att kroppen kan ta oss långt, bara vi äter och tränar perfekt.
Att äta sötsaker, fikabröd, snacks och liknande är förknippat med skam och skuld för många vilket jag tycker är väldigt synd. Många verkar tyvärr se det som ett misslyckande om man äter något som anses onyttigt, vilket jag tycker är tråkigt. Värdesätt inte dig själv utifrån vad du äter!
Ibland kan man läsa i tidningar om hur långt man måste springa, eller hur länge man måste träna, för att "bli av med" något "onyttigt" som man har ätit. Jag blir alltid lika arg när jag ser såna listor, eftersom det garanterat gör mer skada än nytta! Det ger människor signaler om att man på något sätt måste kompensera för det man har ätit. Människor kan få uppfattningen om att vad man än äter så måste man träna bort det, vilket ju är helt fel.
I min blogg försöker jag inspirera till ett sunt förhållningssätt till mat. Hälsa för mig är att äta det som man själv känner att man mår bra av och att unna sig godis, kakor, chips, glass och liknande när man känner för det. Att äta godis anser jag är hälsosamt! Förbud tyder på ett osunt förhållande till mat och kan vara ett första steg till att utveckla ortorexi. När jag säger till folk att jag pluggar till dietist blir de ofta förvånade om de ser att jag äter till exempel godis. Men jag anser mig ha ett sunt förhållande till mat och träning, vilket för mig innebär att jag äter det jag tycker om och det jag känner för och tränar för att jag tycker att det är kul. Jag utesluter varken kolhydrater, fett eller protein eftersom jag inte ser någon anledning till det, och för att det skulle vara så himla tråkigt att inte få äta av allt!
Som jag har skrivit i tidigare inlägg så händer det ganska ofta att läsare önskar att jag ska skriva mer om hur mycket kalorier maten jag bloggar om innehåller. Detta är dock något som jag är emot, eftersom jag tror att det bidrar till "kalori- och nyttighetshetsen" och det vill inte jag vara del av! Min förhoppning är helt enkelt att den här bloggen ska inspirera till matglädje och balans!
Kommentarer
-
Jag tyckte hennes inlägg var mkt bra... vad säger ni?
-
väldigt bra skrivet och det här borde många tänka på... njut av livet också!
-
Det där låter som min bästa vän. Hon hade anorexia som tonåring men är fortfarande fixerad, dock mer på det sättet som detta beskrivs. Hon är dessutom dietist vilket är ett ganska typiskt yrkesval för en person som hon...Jag ska fråga henne om det någon dag!
-
Hoppas det är många som läser det här som du skrivit. Det är bättre att tillåta allt men inte alltid (min åsikt) Ha en trevlig helg.
Logga in för att skriva en kommentar.