Tänk vad jag skulle komma långt.
Första gången hann jag gå pinsamma tre år, Ja en hel gymnasie tid,
Jag hade tillomed student mössa.
Hur som haver.
Nu läser jag ju upp på distans, skickar in mina uppgifter och får kommentarer.
Och dessa kommentarer gör mig så glad, Jag får verkligen positiv respons.
även om det bara kommer upp till G nivå, hur som haver.
Jag blir så rörd. att dom skriver så bra om mig, eller att jag skriver så bra.
Jag har aldrig under mina skolår fått så bra respons som jag får här.
och jag tänker, tänk om jag verkligen går in för det.
verkligen skulle satsa på att plugga,
Fasiken jag kan ju gå långt då.
Det här om något måste vara ett bevis på att jag kan,
ja jag vet att de här e en matblogg, men de spelar ingen roll.
Jag är så glad.
Det är så uppfriskande att få positiva kommentarer,
Nu kom jag in på annat, men vi människor är dåliga på att ge andra positiva kommentarer, Jag gör det jämt, jag tror jag är sån som person, jag försöker alltid säga något snällt till någon, för det gör andra glada.
så många människor nämner bara det dåliga, kommenterar det som är mindre bra och påpekar det, istället för att påpeka det som är bra.
Vem har lixom inte stött på sådana personer.
Det är så tråkigt, nej var lite mer positiva, man blir så glad
Kommentarer
-
Kämpa på!! Det ska aldrig vara för sent att lyckas med sina studier. För mig tog det mååånga år och olika studieformer innan jag lyckades få ett studentbetyg överhuvudtaget. Sen skrev jag 1,9 på högskoleprovet och då var det bara "HAHA" till alla som börjat tro att man var dum för att man inte passade för gymnasiestudierna... Alla är olika, men alla har rätt att studera ;) Dessutom är det ju inte allt, du har ju fina barn och grejer, det är värt mer än studierna! LYCKA TILL, you go girl!
Logga in för att skriva en kommentar.