icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
8 april 2015 12:19
1

knappt ätit något, ätstörning?

Har ätit väldigt lite, runt 1000 kcal om dagen för lite den senaste veckan. Vet inte vad jag ska göra, frågade arbetsteraputen, hon bara suckade och sa att det är väntetider. Har kollat på privata lösningar, men det är omöjliga kostnader för mig. Är så trött på att jag inte kan hantera maten som en "normal", kontrollbehov, ångest, kalorieräknande, tränande, matfobier, allergier allt är bara ett gigantiskt moln av kaos i huvudet. Just nu är mitt blodsocker så lågt att jag har svårt att sitta. Ett problem är att lågt blodsocker gör att hjärnan blir blurrig/dov och adhdn blir "tystare", antar att det är en av anledningarna att jag hamnar här i mitt underätande. På ett helt annat sätt dövar överätandet när jag kommer i perioder av det, först blir jag hysteriskt snurrig/hyper sen däckar jag. Underätandet är skönare än överätandet eftersom jag blir lugn som första steg, ibland får jag bättre koncentration och mer fokus, men sen när blodsockret blir för lågt är det snarare en apatisk reaktion. Någon annan som har/haft ätstörning? gärna i kombo med adhd eller liknande som vill prata lite?

Kommentarer

  • 8 april 2015 17:40
    ImmaAmmi

    Jag har 5 pojkar som alla har olika varianter av autismspektrumstörningar... Aspergher,  högfungerande Autism, Autismliknande tillstånd och både inom ADD och ADHD -så man kan säga att hela skalan är representerad hemma...

    En får jag vakta så han inte äter för lite, en annan så han inte äter för mycket... den tredje äter bara viss sorts mat med viss sorts textur & färg & smak, en är muskelbyggare så han gillar mycket proteiner i maten, sen har vi han som bara gillar "mammas mat"... och maken som "lever på luft" & alltid verkar mätt(?!?)...

    När jag växte upp hade jag vad man idag kallar för ätstörningar... perioder när jag åt allt jag kom åt, andra perioder fastade jag... (det fanns inget mellanting hos mig)... Ständigt dåligt samvete/självförtroende/självkänsla, pga att jag inte kunde låta bli att äta - för jag ville ju vara "smal" & som alla andra...  vilket ledde till att jag gick upp i vikt ytterligare, gång på gång...

    Idag, som vuxen, efter en gastric by-pass 2010 och mycket annat; har jag bestämt mig för att aldrig mera "banta", utan fokusera på att förändra EN sak i taget, en ovana/vana åt gången. Fram till midsommar 2015 är det utmaningen "Minst 100 hälsosamma middagar" som gäller... fast... jag är inne på 107/150 just nu...

    Jag tycker det var väldigt intressant, det du skrev om dina ätbeteenden, har faktiskt inte tänkt efter, hur det är för mig - idag, jämfört med hur det var när jag växte upp... men jag känner igen mig i viss mån...

Logga in för att skriva en kommentar.