icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
Är en 22-årig tjej bosatt i Norrköping med min sambo och 2 katter. Är utbildad inom kultur,samhälle och mediegestaltning men för tillfället "mellan två jobb" och har därför tid över till mitt stora intresse; träning och hälsa!

Har tränat och varit aktiv i över 10 år, spelat fotboll i 9 år, boxat samt dansat jazzdans och gått på Friskis och Svettis. Trots detta har en felaktig syn på mat varit en stor bov och jag har varit måttligt överviktig i halva mitt liv, något jag tagit tag i allt för många gånger.

Jag har provat GI, som fungerade ett tag och jag upptäckte att jag mår bättre av att inte kolhydrater. Provade även LCHF, ett upplägg som jag gillar men som inte fungerade som jag ville, troligtvis för att jag överkonsumerade mejerirpodukter och sötningsmedel. Under augusti 2012 ville jag utmana mig själv och anmälde mig till tävlingen FitnessFighten där man får ett tränings -och kostschema som man ska följa strikt under 1 månad, dvs träna VARJE dag, undvika sötningsmedel och socker och äta mindre kolhydrater. Jag mådde toppen och fick resultat, men efter avslutad tävling gick jag tillbaka till att äta lite för mycket men nu är jag tillbaka!

Här kommer jag att skriva mina tankar kring min vardag och mitt mål att gå ner i vikt och nå min målvikt!
3 december 2012 15:20

SVACKA

Har snart tagit mig ur en för mig gigantisk svacka, något jag brukar få i alla fall en gång per år. Jag tränar bra, äter helt okej ett helt år men så ger hela mitt sinne upp. Om det är mörkret som har påverkat, kanske. Eller bara att jag är hård mot mig själv och tycker jag är en latmask när jag inte tränar mina 4-6ggr i vecka, trots att det är pga att jag känner mig hängig,trött,har jobbat natt osv. Är det något jag tycker är förjäkligt så är det ursäkter till att inte gå och träna. Men den här svackan har varit lite bättre än förr. Förr har jag när jag ramlat ner i svackan och mått skit, varit nere och tyckt att allt när det kommer till träning är skit så har jag helt enkelt hållit mig ifrån träning i ca 2 veckor innan jag sakta men säkert har peppat mig till att bli mitt gamla jag igen. Men den här svackan har varit lite annorlunda. Förra veckan kände jag mig hängig, nästan sjuk och har aldrig varit så trött. Jag brukar aldrig somna framför TVn men gjorde det ett antal gånger vilket för mig känns som ett varningstecken. Men jag lyckades ta mig till gymmet ialfal 2ggr förra veckan. Jag tror min svacka började efter att jag jobbade natt 14 dagar i sträck. Jag var inte så fit for fight när jag vaknade vid 16 och det var mörkt ute, åt middag, satt lite i soffan för att sedan åka och jobba igen. Dels är mitt (extra)jobb ett jobb med mycket tunga lyft, ståendes vid en maskin så kroppen får en del "stryk" på jobbet men som sagt, jag gillar inte ursäkter. Så jag känner mig som en latmask. Idag har jag all nästa all tid i världen känns det som då jag fick byta från kvällsjobb till nattjobb, en hel eftermiddag ledig. Så, vill jag åka och träna. Både ja och nej. I min svacka har jag haft mycket tankar kring just min tänkande kring träning. Jag ÄLSKAR att träna, lyfta tungt, svettas och vet att jag mår så mycket bättre efteråt. Men jag har ofta tankar om att jag MÅSTE gå och träna. Inte för att det är roligt utanför att JAG ANNARS GÅR UPP I VIKT, trots att jag inte längre är en överätare. Följer jag mitt kostschema kommer jag gå ner i vikt, utan att jag tränar, inte lika fort men det kommer att gå neråt. Det är väl så att jag är trött på att tänka på min vikt och kost hela tiden, jag behöver ett brake. En del av mig känner "men va tusan, gå och träna" och en annan säger "ska du verkligen gå och träna när du känner dig så här?" Dåligt samvete är vad jag har. Ska jag gå och träna eller ska jag ta denna dag att ge mig hän till att följa kostschemat till punkt och pricka, med mellanmål och allt. Mellanmål är något jag är dålig på att hålla...

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.