Två motstridiga och krigande impulser

Man kan väl säga att jag styrs av två motstridiga teoribildningar just nu. Den ena diskursen är den jag hittar här, bantning-diskursen. Man räknar kalorier, man siktar på att gå ner, man kämpar med sin kropp och sin eventuella övervikt eller sina trivselkilon. Den andra diskursen är fat acceptance, Linna Johanssons träningsskola och intuitive eating. Ett BMI över 25 är inte nödvändigtvis dåligt, kasta kläder som inte längre passar istället för att köra "the guilt trip", straffa inte din kropp och dig själv genom att försöka tvinga in den och dig i en form som inte passar. Fat acceptance och intuitive eating går bra ihop med mina grundvärderingar. Jag tror inte på att bestraffa sig själv, vad det än handlar om. Jag tror på att kroppen egentligan faktiskt är bäst på att reglera sig själv. Å andra sidan blir jag ledsen av att titta mig i spegeln och att inte komma i mina kläder. Och ja, jag skulle också få kasta omkring 90% av mina byxor om jag inte skulle behålla kläder som var för små. Jag kanske får på mig dem, men jag kan inte säga att det är bekvämt. Och faktum kvarstår, jag har gått upp för mycket om jag har en valk som hänger utanför byxlinningen. Så. För närvarande kör jag en liten kompromiss. Jag späker inte mig själv - är jag hungrig så äter jag (borde inte detta vara självklart?). Det jag försöker få fram är bra matrutiner - bestämda tider, inte för långa mellanrum, mellanmål, sådana saker. Och så försöker jag laga lite mer hälsosam mat. Mer grönsaker, lite lägre kaloriinnehåll. Samma med motionen. Jag försöker att ta mig ut de dagar jag inte gör det. Jag siktar på att ligga lite under mitt hålla vikten-intag.

esoterias blogg

Två motstridiga och krigande impulser

Kommentarer