icon-chat icon-cutlery icon-dumbbell user count-calories menu Search
6 december 2011 21:11

Självhjälpsprogram mot hetsätning

Jag försöker just nu att följa ett [FET]självhjälpsprogram för hetsätningssyndrom[/FET]. Under de första stegen av programmet ligger fokus mycket på att planera sin kosthållning för att undvika situationer som innebär risk för hetsätning. Om man t.ex. känner i kroppen att man känner sig svag (ibland kan man liksom känna en föraning i kroppen att det finns risk för hetsätning) kan man t.ex. bestämma sig för att inte bära med sig pengar för att undvika att man får för sig att gå och köpa något onyttigt. Det svåra med att arbeta med hetsätningssyndrom tycker jag är att det bara är när det verkligen bryter ut som man känner sig motiverad att arbeta med problemet. När det går bra tänker man ofta inte på det alls. Men problemet finns så klart där hela tiden, oavsett att man under vissa dagar och ibland under längre perioder faktiskt helt slutar hetsäta. Problemet har förmodligen inte så mycket med själva maten att göra över huvud taget, ännu mindre har det att göra med att man skulle vara en [FET]odisciplinerad person[/FET]. Ofta är faktiskt personer med hetsätningssyndrom snarare väldiga perfektionister som ständigt tänker i allt-eller-inget-cirklar. Kännetecknande för människor med hetsätningssyndrom är också att de ofta ställer helt orimliga krav på sig själva. [FET]Men vad är då kärnproblemet?[/FET] Det är nog inte jag ensam om att fråga mig själv. Enligt boken (och andra böcker som jag har läst) handlar det ofta om en slags ångest- och stressdämpning. För mat dämpar faktiskt ångest på ett rent kemiskt plan. Av överätning så utsöndras tillfälligt en massa glädjehormoner som gör att man mår bra. Och detta dämpar, precis som alkohol eller nikotin, ångest och oro. Det knepiga med det är ju att överätningen i sin tur skapar ångest. För när man väl har känt de där befriande sekundrarna av ren och skär njutning så kommer ju den där [FET]ångesten[/FET] krypande och känslan av förakt mot vad man själv har gjort. Och den känslan vill kroppen så klart undermedvetet att bli av med. Så vad gör den? Jo, den vill givetvis ha mer. Det blir en ond cirkel där hetsätning skapar ångest och hetsätning lindrar ångest. Knepigt, absolut, men det är inget hittepå utan ett verkligt problem som fler än man tror lider av. Jag ska i alla fall försöka jobba med mitt problem aktivt ett bra tag framöver. Det är därför jag kanske kommer att [FET]överanalysera [/FET]vissa tillfällen lite extra. För någon som inte lider av hetsätningssyndrom kanske detta verkar lite knäppt, men för mig är det faktiskt väldigt bra att hela tiden tvinga mig själv att reflektera över det.

Kommentarer

  • Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.