lördag = ångest! hjälp :(

Sitter hemma ja.. en lördagkväll... precis som igår! Och varför detta? för att jag e dum i huvet. tårarna rinner å jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vill va ensam men ändå inte. Jag vill på festen men jag vill inte visa mig för folk. Vilken jävla kass självbild jag har. Världelös. Vill inte att nån ska se mej. Vill inte prata me folk å jag vill inte va i vägen. vill inte ta mer plats. För det känns som att jag tar all plats i hela världen redan. Det känns som att så fort jag reser mig upp å tar ett steg eller öppnar munnen så förväntas jag briljera! -men istället så börjar golvet gunga av mina steg. eller glasen börjar skaka av min röst. Min tanke: Jag är överviktig å det blir halvt jordbävning så fort jag tar ett steg. Folk stirrar på mina valkar å tänker "men herregud varför tog hon på sig tajta kläder det ser ju inte klokt ut! Kanske jag borde ge henne bantingstips!!" ...... Jag måste försöka ändra mitt tänkande. Jag mår ju piss av det. jag märker ju det. TÄNKANDET alltså, inget annat! min självbild. DEN kan vi jobba på. Maten tänker jag dock inte ändra på då jag vet att jag fortfarande behöver gå nr i vikt! Jag är inte smal än. Å jag vill va smal. smal å fin, snärt å smidig! Vill inte behöva sitta hemma ensam å grina hela helgen bara för att... De e ju löjligt! Jag ville ju verkligen me på den där festen. Vad patetisk jag är! fan Jag vet inte, men de e som att jag har två personer i mitt huvud. Den ena personen skrev allt som jag just skrivit här i blogginlägget, å den andra personen vill skriva "Men jag vet att jag inte har några valkar för jag e redan normal-smal" MEN NORMALSMAL RÄCKER INTE!!!!!!!!!!!! ...-skriver min andra person då! Hjälp :( jag vill inte må såhär!! Jag vill kunna gå ut me min sambo å ha kul en kväll! Jag vill verkligen det. fan fan fan fan! Jag vill ha bra självförtroende. Jag vet att detta är SÅÅÅÅ sjukt jobbigt för honom! Mat å förbränning å framförallt KALORIER tar upp 99% av min tid! Dag som natt! Jag sover inte på nätterna. jag ligger tamefan å räknar kalorier!! Hur jävla dum i huvet är jag? :( , jag måste erkänna här å nu att jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill må bra, tillsammans med min pojkvän som jag älskar så mkt! ...jovisst, imorn kommer jag säker ångra allt detta jag skriver å tänka att jag mår ju bra å skratta åt mej själv. Har en rejäl ångest attack just nu... känner bara att jag vill lägag mig i nåns famn å vila tryggt för alltid. Att en sån här sak kan bli så jobbigt. så mkt. så påfrestande. Snälla alla som läser detta, om nån. GÅ INTE SÅ LÅNGT SOM JAG HAR GJORT! tänk efter. de e ett heövete. jag kan inte leva ett normalt liv längre.

18 oktober 2009 09:09

ewa28

Jag hoppas att du mår bättre nu när ljuset kommit. Känner igen de där svarta tankarna när man mår dåligt och mörkret har lagt sig. Bra att skriva av sig. Här eller i annan bok, gör det som passar dig. Man behöver få ut det. Sedan behöver man inte läsa vad man skrivit om man inte vill - det är hel poängen med det. När jag skriver får jag lite perspektiv på mina tankar. De irrar inte bara runt, runt runt utan de får lite struktur och är lättare att sortera och fundera över. Lättare att faktiskt "prata med sig själv" och kanske t om hitta nya vägar och mål för morgondagen! Jag hoppas du känner dig lite bättre idag OCH att du även pratar med din älskling. Du har helt rätt - det sitter inte i din vikt utan i hur du mår i dig själv. Finns det ingen du kan få hjälp med när det gäller detta? Skickar dig styrkekramar. / Ewa

ikrekolas blogg

lördag = ångest! hjälp :(

Kommentarer