Press
Jag är uppvuxen i en högpresterande familj. Kraven har ofta varit outtalade men ack så höga. Bra betyg, rätt umgänge, framgång. Jag har alltid blivit stöttad, men rädslan att misslyckats har växt sig till något alldeles kollossalt genom åren.
Och imorgon smäller det igen.
Visserligen kan man inte misslyckas med högskoleprovet eftersom det bara är ett mått på kunskap och huruvida man "passar" för högskolan, men jag vet redan hur det kommer bli. Får jag 1,0 skulle jag haft 1,1. Får jag 1,7 är jag ju såååå nära 1,8.
1,9 - varför inte 2,0?
Så vad resultatet än blir kommer jag få fightas med mig själv för att vara nöjd.
Trots att jag har en plan B, en plan C, en plan Ingenting.
Trots att jag bara "vill testa" och se hur svårt det egentligen är… "måste" jag få minst 1,8 för att det ska vara någon mening med det hela. Och herregud, inte kan väl jag…?!
Mamma köper mellanmål, pappa tar fram pennor av alla de slag, syrran lånar ut en klocka som inte tickar. Alla hjälper till. Som jag ju vill.
Men inombords är det en liten person som skriker. Mosad under all press.
Kommentarer
-
Lycka till och gör ditt bästa. Ha en trevlig helg.
-
Mitt lilla barnbarn (16) skrev på sin Facebook-sida något,som jag först tyckte lät lite uppblåst och självupptaget,men ju mer jag tänker på det ju mer inser jag att hon har rätt. Hon skrev: Man måste älska sig själv - annars kan ingen annan göra det! Jag ser ju på Ditt resonemang att Du egentligen är en väldigt klok flicka, så försök vara nöjd med Dig själv oavsett hur det går på Högskoleprovet. Det är bara "a piece of paper" och betyder egentligen inte ett skvatt. Älska Dig själv - var nöjd med Dig som Du är - Du duger!! Fråga mamma och pappa så får Du se! Kramar och peppningar från en gammal tant!
-
Jag har lärt mig att det är genom misslyckanden jag lär mig och växer - om jag bearbetar dem och går vidare. Jag misslyckades STORT på mitt högskoleprov men har nu gått snart 2 år på juristlinjen och får fina betyg på mina tentor. Högskoleprovet är en konst - man måste lära sig hur provet är uppbyggt för då får man automatiskt "gratispoäng"... Jag misslyckas ständigt men jag gillar att erkänna dem för mig själv och för andra - vara ärlig - för då kan jag också enklare komma fram till hur jag ska ta mig från det misslyckande... och inte göra om misstaget i framtiden - men ju mer jag håller på så här inser jag att det inte finns några "misslyckanden" bara obearbetade händelser! ;D //LYCKA TILL VÄNNEN! Du kan om du vill, och om du inte kan just där och då så kan du i framtiden om du bearbetar vad som gick fel! :)
-
Vad som än händer så vet att du duger som du är. Du är värd lika ycket som andra. Det betyder inte att alla måste vara lika. Du är unik. Det finns ingen som du och världen bedhöver dig lika mycket som du behöver den. Du är bra som du är, varje dag lär vi oss något nytt om vi bara är öppna för omvärdenoch inte stänger om oss. Lycka till med framtiden.
Logga in för att skriva en kommentar.