Glädjen i att vara pepp!
Jag är PEPP på att börja skolan, PEPP på att flytta hemifrån. PEPP som bara den på att ta ansvar över mitt eget liv. Jag har ju inte varit så bra på det hittills, men man kan väl alltid förändras? Bara för att det inte gått så bra en eller två gånger behöver det ju inte betyda att man är dömd att misslyckas för evigt?
Pappa sa att jag såg bra ut idag. Det är INTE vanligt. Inte nu när jag har gått ner. Allt han brukar säga relaterat till mitt utseende brukar vara "du är för benig", "täck över knotorna" eller "gå upp några kilo". Men idag sa han att jag såg BRA ut. Egentligen borde jag ta det som något negativt - min ätstörning säger genast "
Det låter ytligt, men jag VILL att folk ska tycka om det de ser. I SÅ många år har jag gått omkring och gömt mig själv för världen för att jag inte trott att NÅGON skulle kunna ens acceptera mitt utseende. Att någon gör det känns... bra. Som att jag är en bit på väg. Det är bara synd att det är så skört. Så fort jag hör något annat så brister det, så är jag tillbaka på självtvivlets rand igen.
Men inte idag. NEJ, idag ska jag göra till en bra dag.
Ni med hoppas jag <3
Kommentarer
-
Skönt att bara få lapa i sig positiva kommentarer ibland! Pepp till dig och tack för kommentaren till mig! :D
Logga in för att skriva en kommentar.