Må bra, lättare sagt än gjort

Jag funderar ofta på det här, med varför det ständigt blir en sådan "må bra" hets. Jag anser verkligen att alla ska sträva efter att må så bra som det bara är möjligt, både fysiskt, men framför allt psykiskt, men frågan är om alla förstår att det bara är de själva och deras egen kropp som styr vad som är "att må så bra som det bara är möjligt" för just dem? Det finns ju inget universalknep, någon perfekt vikt för alla, eller ett midjemått som genast är toppen för allt och alla, nej, våra kroppar fungerar inte så. Jag mår bra vid en vikt, med ett visst midjemått och med en viss kosthållning. Det betyder inte att Elin måste ha exakt samma vikt och äta samma mat för att hon ska må så bra som det bara är möjligt, utan allt är ju individuellt. Vart tog det individtänkande samhället vägen liksom? Bara för att jag tränar fem gånger i veckan, och mår bra av det, betyder det ju knappast att alla andra också måste göra det, och må toppen, vi är ju olika, både fysiskt sett och psykiskt. Vissa vill ha mycket att göra, andra inte. Hur svårt ska det då vara att acceptera att vi alla kan äta och träna på olika nivå, men ändå må så bra vi bara kan? Snälla, acceptera att andra har andra vanor, andra livsstilar och andra förutsättningar än vad du har. Acceptera bara det faktum att ni båda vill må bra.

Kommentarer

Ingen har kommenterat detta inlägget.

Logga in för att skriva en kommentar.