Jag funderar ofta på det här, med varför det ständigt blir en sådan "må bra" hets. Jag anser verkligen att alla ska sträva efter att må så bra som det bara är möjligt, både fysiskt, men framför allt psykiskt, men frågan är om alla förstår...
Jag hittade min gamla dagbok från gymnasiet, och hittade en text som fick mig att rysa. Inte för att den var särskilt hemsk eller jobbig att läsa egentligen, utan mer av det faktum att jag inte kommit vidare känns det som. Visst, jag är frisk och str...
Jag vet egentligen inte vart jag är påväg. Det jag gör nu känns liksom inte bra för fem öre. Jag är en allt eller inget människa, så enkelt är det, och det känns som att många av oss som plågat oss igenom anorexi är det, och alltid kommer at...